En nanometer är en miljondels meter – som tio väteatomer bredvid varandra.
Elektroderna skulle vara betydligt mindre än själva nervcellen. Då uppstår
helt nya möjligheter, men också nya risker. Vad händer om de ofattbart små
elektroderna lossnar? Kan de vandra vidare i kroppen? Hur påverkar de
hjärnan och andra organ?
Det skräckscenariot utforskades i ett projekt som leddes av Cecilia Eriksson
Linsmeier och hennes kollega Christelle Prinz, biofysiker på avdelningen för
fasta tillståndets fysik. Resultaten publicerades i höstas i den
vetenskapliga tidskriften Nano Letters, och de överträffade förväntningarna.
– Jag var väldigt skeptisk tidigare, men nu tror jag att det är möjligt att
föra in elektroder i nanostorlek i hjärnan, säger Cecilia Eriksson
Linsmeier.
I försöket injicerades små pinnar i nanoformat i hjärnan på råttor. De fick
flyta runt fritt, som en avbruten elektrod skulle kunna göra om framtidens
lilla implantat gick sönder. Det visade sig att hjärnans egen städpatrull,
mikrogliacellerna, tog hand om pinnarna. Cellerna förökade sig en kort tid,
slukade nanopinnarna, och gick sedan tillbaka till sin vanliga nivå.
Bio-fysikern Christelle Prinz var nöjd, men Cecilia Eriksson Linsmeier var
både nöjd och överraskad.
– Jag hade sett försök där man injicerat små kulor för att undersöka om det
gick att behandla sjukdomar på det viset, och det fungerade inte alls.
Hjärnan bröts ner och blev full av små hål. Jag trodde att samma sak skulle
hända här.
– Det hade jag ingen aning om att du trodde! säger Christelle Prinz förvånat
och båda skrattar.
Fysikerna, biologerna, elektroingenjörerna och alla de andra inom NRC har så
olika kunskaper att kommunikationen kan bli en stor utmaning.
– Men det är just det som gör centret så framgångsrikt, att vi måste prata med
varandra tills alla förstår, säger Cecilia Eriksson Linsmeier.
– Man kan aldrig vara helt bekväm när vi har våra vetenskapliga möten. Alla
tvingas tänka på ett nytt sätt på det de själva arbetar med, säger
Christelle Prinz.
Även om deras forskning kring nanopinnar i hjärnan drivs långt innan sådana
elektroder faktiskt opereras in i människor, är de viktiga för NRC.
– Vi kan ju inte jobba med en teknik i flera år som sedan visar sig ha
katastrofala följder. Det är viktigt att se att det faktiskt kan gå att
använda våra resultat i människor i framtiden, säger NRC:s ledare Jens
Schouenborg.