Högervind bromsar löneaktion

Sverige.

Högern vann i Europas sex största nationer – de socialdemokratiska partierna tappade mark.

Därmed blir det svårt för Marita Ulvskog och andra socialdemokrater att slåss för garantier mot lönedumpning.

Extremhögerns framgång kan leda till skärpt europeisk migrationspolitik.

EU består av 27 länder – men de stora staterna dominerar.

Det gäller såväl i parlamentet som i ministerrådet.

Tillsammans besätter ”the big six” långt över hälften av platserna i Bryssel. Av de 736 folkvalda väljs 415 i Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Spanien och Polen.

I samtliga dessa nationer gjorde Socialdemokraterna usla val. Högern segrade.

Därmed blir den konservativa-kristdemokratiska partigruppen EPP med 263 mandat även i fortsättningen i särklass störst i EU-parlamentet.

Det får betydelse för politiken. Exempelvis den fråga som dominerade den svenska valrörelsen: lönedumpning.

Här står höger mot vänster i Sverige precis som i Europa. Socialdemokraterna vill riva upp EU:s utstationeringsdirektiv för att skriva in garantier mot att utländsk arbetskraft utnyttjas till låga löner. Högern anser inte att det behövs.

Med det nya EU-parlamentet blir det svårt för Marita Ulvskog och andra socialdemokrater att driva igenom sitt krav.

En annan effekt av högerns framgång är att den konservative portugisen José Manuel Barroso med all sannolikhet kan sitta kvar som ordförande i den nya EU-kommission som utses i höst.

I de stora EU-länderna tolkas valresultatet annars inte så mycket som folkets vilja i enskilda politiska frågor som ett betyg på de sittande regeringarna – framförallt på deras förmåga att hantera den globala krisen.

Fyra av de sex största har borgerliga ledare. De får godkänt av väljarna.

Tyskland är unionens jätte med 99 mandat i parlamentet. Trots att förbundskansler Angela Merkels CDU förlorar några platser framstår hon som en vinnare, eftersom partiet med 38 procent av rösterna befäster sin ställning som den starkaste kraften i landet.

De tyska socialdemokraterna SPD – som ingår i Merkels koalition – gör ett katastrofval. Partiledaren Frank-Walter Steinmeier har precis som Mona Sahlin ropat efter statsstöd till krisdrabbade företag, men de tyska väljarna har inte lyssnat. Istället går de liberala framåt, vilket är goda nyheter för Merkel, som hoppas byta regeringspartner efter de tyska valen i september.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy har mött folklig ilska för sin hantering av krisen. Men hans parti UMP klarar sig med 29 procent av rösterna ändå hyfsat i EU-valet, åtminstone jämfört med Socialistpartiet som rasar till 17 procent.

Italiens valrörelse dominerades av skandalen med Silvio Berlusconis påstådda affär med en tonårsflicka. Trots det kammar hans parti PDL hem valsegern med 35 procent av rösterna. Den italienska vänstern backar, samtidigt som främlingsfientliga Lega Nord gör ett starkt val.

I Polen utropade sig premiärminister Donald Tusk till vinnare, sedan hans högerliberala Medborgarplattform tagit 45 procent av rösterna. EU-skeptiska Rättvisepartiet fick 30 procent och Socialdemokraterna bara 12 procent.

I Storbritannien fick Labour bara 15 procent efter en regeringsskandal som redan skördat tio ministrar. Nu sitter även premiärminister Gordon Brown löst. Framåt gick däremot de konservativa under David Cameron.

Spaniens premiärminister José Luis Zapatero är den ende socialistledaren från de stora EU-länderna som undgår katastrof. Hans parti fick 38 procent, men fick ändå se sig klart slagna av de spanska konservativa.

Framgångarna för italienska Lega Nord, Brittish National Party och andra högerextrema partier kan påverka EU:s framtida migrationspolitik.

När Lissabonfördraget träder i kraft – vilket förutsätter att Irland säger ja – får EU-parlamentet makt över dessa frågor.

Då kommer politiker som fransmannen Jean-Marie Le Pen att göra sitt yttersta för att stänga Europas gränser.

Under Sveriges EU-ordförandeskap i höst står migrationspolitiken högt på dagordningen.

EU-valet i Europa – land för land

Belgien

Invandrarfientliga partiet Vlaams Belang gick tillbaka och får nöja sig med två platser, medan högerliberala LDD tog ett mandat. Liberala VLD:s kandidat Guy Verhofstadt (f d premiärminister) fick flest antal personröster.

Bulgarien

Valet blev en framgång för högeroppositionen i GERB och SDS-DSB, som erövrade sex mandat. Georgi Parvanovs socialistiska BSP tog fyra mandat. Extremhögern i Ataka förlorade en av tre platser i Bryssel.

Cypern

Striden om Bryssel slutade med att konservativa DISY tog två platser, presidenten Dimitris Christofias kommunistiska AKEL två, socialdemokratiska EDEK ett samt grupplösa Dimokratiko Komma ett mandat.

Danmark

Valet fick två vinnare: Dansk folkeparti och Socialistisk folkeparti, som erövrade vardera två mandat. Poul Nyrup Rasmussens Socialdemokrater blev störst och tog 4 av 13 mandat. Junibevægelsen kammade noll.

Estland

Ett val med sex mandat. Valsegrare blev liberala Eesti Keskertakond med 26,1 procent av rösterna och två mandat. Fyra andra partier fick var sin plats i Bryssel, däribland premiärminister Andrus Ansips Reformparti.

Finland

Ett val med fyra förlorare. Samlingspartiet, Centern, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet tappade. Kd och högerpopulistiska Sannfinländarna (med förstanamnet Timo Soini) erövrade var sitt mandat.

Frankrike

De franska socialisterna föll till 17 procent, vilket gjorde att president Nicolas Sarkozys UMP kunde utropa sig som segrare med 29 procent. De gröna blev tredje störst med 16 procent.

Grekland

Ett val med vänstervindar, utan närvaro av extremhögern. George Papandreous social-demokratiska Pasok fick nio mandat, konservativa Ny demokrati sju mandat. Kommunisterna vann tre platser.

Irland

Regeringspartierna straffades. Fine Gael fick fyra, Fianna Fail (med premiärminister Brian Cowen) tre och Labour två av Irlands tolv mandat. Det tillmäts stor symbolisk betydelse att Fianna Fail förlorade sitt Dublinmandat.

Italien

Främlingsfientliga Lega Nord gick framåt. Men Silvio Berlusconis Frihetsparti PDL segrade med 35 procent. Socialdemokratiska PD fick 28 procent.

Lettland

Två vinnare: högerinriktade Medborgarunionen fick 24 procent och två mandat, Harmonicentern 19 procent och två mandat. Två av fem regeringspartier, bl a premiärministern Valdis Dombrovskis Ny Era, blev utan platser.

Litauen

Landets elva EU-mandat fördelades på fyra partier. Andrius Kubilius (t h på bilden) Kd fick fyra mandat, socialdemokratiska LSDP tre, de liberala partierna DP och LRLS var sitt, det högerpopulistiska TT fick två mandat.

Luxemburg

De sex mandaten för storfurstendömet gick till Jean-Claude Junckers kristdemokratiska CSV (3), socialdemokratiska LSAP (1), liberala DP (1) samt Miljöpartiet Déi Gréng (1). Extremhögern står svag.

Malta

Som vanligt var valet en strid mellan två partier. Labour (vars anhängare firar på bilden) fick 54,8 procent och tre mandat, konservativa PN fick 40,5 procent och två mandat. Sex småpartier blev helt utan.

Nederländerna

Kristdemokraterna blev största parti. Med den stora chocken stod den EU-skeptiske och islamfientliga Geert Wilders för. Hans Frihetsparti fick fyra mandat i Bryssel.

Polen

Valdeltagandet blev inte riktigt så katastrofalt som befarat, 27 procent. Segrade gjorde Medborgarplattformen som tog 45 procent och premiärminister Donald Tusk jublade.

Portugal

Jose Socrates regerande socialdemokrater fick sju mandat när PS störtdök från 44 till 26 procent. I stället blev konservativa PPD/PSD största parti med 32 procent av rösterna och åtta mandat.

Rumänien

De två regeringspartierna PD-L (Demokratiska partiet) och socialdemokratiska PSD-PC landade kring 30 procent. Högerextrema PRM fick 8,68. Den sittande presidentens dotter Elena Basescu tog en parlamentsplats.

Slovakien

EU-valets lägsta valdeltagande: 19,6 procent. S-partiet SMER (med premiärminister Robert Fico) blev valvinnare med fem mandat. Men sex mandat gick till tre konservativa partier och ett mandat till extremhögern. i SNS.

Slovenien

Den konservativa oppositionen i SDS besegrade Zoran Thalers socialdemokratiska SD. SDS fick 26,9 och SD 18,4 procent och två mandat var. Högerpartiet Nova Slovenija, förlorade ett av sina två mandat.

Spanien

Krisen har slagit hårt mot Spanien. Arbetslösheten är hög. Det ledde till första valnederlaget för premiärministern och S-ledaren José Luis Zapatero. Konservativa PP vann med 42 procent.

Storbritannien

Katastrofval för Labour som bara fick 16 procent. Avgångskraven hänger över premiärminister Gordon Brown. De konservativa gick framåt, liksom UKIP, som kräver utträde ur EU, och Nick Griffins högerextrema bnp.

Sverige

Regeringspartierna vann över den rödgröna alliansen med 9–8. Dessutom tog Piratpartiet (med Rick Falkvinge och Christian Engström) ett mandat. Extremhögern i Sverigedemokraterna blev åter utan mandat.

Tjeckien

Demokratiska medborgaralliansen (ODS) med Mirek Topolanek toppade valet med drygt 31 procent, följt av socialdemokratiska CSSD (22 procent) och kommunistpartiet KSCM (14 procent).

Tyskland

Angela Merkels kristdemokratiska CDU vann med 38 procent. Liberala FDP ökade till 11 procent. Socialdemokraterna rasade till 21 procent. Valdeltagandet blev det lägsta någonsin.

Ungern

Ännu ett av länderna där ekonomiska krisen bidrog till att locka fram nationalism. Främlingsfientliga Jobbik blev tredje största parti (14,7 procent) och tog tre mandat i parlamentet. Ett gick till Krisztina Morvai.

Österrike

Högerextremisterna i FPÖ fick drygt 13 procent. Framåt gick även EU-kritikern Hans Peter Martin och ”Dr Martins lista” som fick 18 procent. Partierna i samlingsregeringen backade.