LUND. Pengarna härrör ut en stiftelse, grundad av Per-Eric och Ulla Schyberg.
Den förre – som fyller 90 år i sommar – var själv på plats för att ta del av
de belönade forskningsrönen.
Först ut var Karin Lindkvist, docent och verksam vid BMC, där hon forskar i
medicinsk strukturbiologi.
– Min forskning gäller bakteriella toxiner, så kallade superantigener. Det är
gifter som produceras av bakterier. De kan ge upphov till flera olika
sjukdomar och till och med leda till döden, förklarade hon.
Genom att kartlägga dessa toxiska ämnens uppbyggnad och sätt att påverka
kroppens immunförsvar kan mycket vinnas. Det kan på sikt gälla sätt att
komma åt antibiotikaresistenta bakterier, eller möjligen bättre och mer
verkningsfulla vaccin.
– Vi vill se hur superantigenerna ser ut, på atomnivå, berättade Karin
Lindkvist och visade detaljerade bilder av trassliga, livsfarliga
proteinnystan.
I pristagarkollegan Helena Westerdahls presentation syntes mer handfasta ting:
gråsparvar, pilfinkar och trastsångare. Och hennes forskning – vid
Biologiska institutionen – bedrivs emellanåt från kanot.
Men det saken egentligen gäller är även här immunförsvar. Närmare bestämt hur
olika flyttfåglars immunförsvar fungerar.
– Flyttfåglar utsätts för en mängd sjukdomar. Bland annat bär de ofta på en
lång rad malariavarianter, förklarade Helena Westerdahl.
En central roll i immunförsvaret hos alla ryggradsdjur spelar så kallade
MHC-molekyler (major histocompatibility complex). MCH-molekylernas uppgift
är att avgöra vad som är främmande – och alltså ska elimineras av kroppens
försvar.
– Jag vill ta reda på hur MCH-molekylerna fungerar hos småfåglar jämfört med
människan, sade Helena Westerdahl.