– Det Anders (Borg) uttrycker är svenska folkets frustration över att vi har
historiskt låga statslåneräntor och att hoppet är stort upp till de
bolåneräntor bankerna tar ut. De stora marginalerna får bäras av svenska
folket, säger han.
Statsministern säger att Sverige är helt emot den skatt på finansiella
transaktioner som för närvarande diskuteras i EU och som förts fram av
EU-kommissionen, med starkt understöd från bland annat Frankrike.
– Något annat har vi inte diskuterat. Vi är mycket tydliga motståndare till
den och vi är övertygade om att det skulle sänka svensk BNP. Det är en ren
förlustaffär, säger Reinfeldt och hävdar att en sådan skatt också skulle
driva bort handeln i finanssektorn från EU till andra delar av världen.
I artikeln i Svenska Dagbladets Näringsliv kommentarer finansministern det
faktum att de fyra storbankerna i Sverige sedan 2008 har gjort en sammanlagd
vinst på 200 miljarder kronor. Det har skett trots den kanske allvarligaste
finansiella krisen sedan 1930-talet och med stöd av svenska staten som
garanterat bankernas överlevnad.
"Jag tycker att det är provocerande att de upprätthåller sin lönsamhet genom
att ha väldigt höga räntemarginaler mot hushållen i ett läge där
samhällsekonomin skulle må bra av att de marginalerna minskade. Det är
viktigt att vi sätter ett tryck på bankerna", säger Borg i Svd.
Mot bakgrund av att bankerna stagats upp med staten som garant måste det på
sikt, enligt Borg, föras en diskussion "om hur vi ska se på skatterna i
banksektorn".
Finansminister Anders Borg säger fortsatt nej till en gemensam europeisk
transaktionsskatt.
– Det vore väldigt olämpligt i det här läget eftersom det skulle vara att
lägga en skatt på räntefinansieringen på bolånen. säger han.
Resultatet skulle bli att hushållen fick betala mer för sina bolån.
Samtidigt konstaterar Borg att banksektorn är "underbeskattad" och nämner utan
att ta ställning att Danmark har en modell med lite högre
arbetsgivaravgifter.
– Det är inte alldeles självklart att just dessa tjänster inte ska vara
underställda moms. För några år sedan tittade vi på att deras fastigheter är
momsbefriade, men det visade sig finna en del avgränsningsproblem till
ideella organisationer. Detta är en diskussion som vi får återkomma till
lite då och då, säger han.
Något förslag är inte aktuellt just nu.
– Men om man håller uppe vinstnivåerna när samhällsekonomin behöver lägre
lånekostnader så undergräver man legitimiteten för att man har den här
skattebefrielsen, säger han.
Det viktiga nu, enligt Borg, är dock att bankerna måste pressa ner sina
bolånemarginaler.
– Vi ser att ekonomin bromsar upp, att bankernas lånefinansiering kostar
mindre och bostadsobligationsräntorna faller, men det förs inte över till
bolånekunderna. Det är provocerande, säger han.
– Det är viktigt att hushåll och politikerna sätter tryck på dem.
En förändring som kan komma framöver, enligt Borg, är högre krav på bankernas
redovisning. Han vill däremot inte utnyttja det statliga ägandet via Nordea
och SBAB.
– Nej vi är väldigt skeptiska till att ta stora risker på skattebetalarnas
bekostnad. Finansspekulation ska vi reglera och kontrollera, inte själva
delta i, säger han.