Även om det är långt till årets badsäsong så känns inte takten på viktraset
speciellt lovande.
Att det går så trögt och att varje hekto inte vill lämna kroppshyddan
frivilligt beror i första hand inte på att det krävs speciellt många
kalorier för att bära på den lilla apparatens ringa vikt fastmer på att det
är tusentals andra faktorer, såväl fysiologiska som psykologiska, som styr
viktminskningen.
Jo då, bär man stegräknare blir man lite triggad och promenerar ofta en
smula längre än man gjorde dagen innan, och det är bra.
För den som varje dag tar en extrarunda på trettio minuter, vilket alla bör
göra, så innebär det runt 3 000 steg, något som teoretiskt motsvarar en
viktnedgång på 0,64 kilo i månaden eller 7,82 kilo per år.
Raskare marscherat än vad som redovisas i stegräknarundersökningen alltså.
Problemet är bara att det hela tiden kommer annat i vägen, julbord,
gåsmiddagar, snöoväder och allt vad det kan vara som minskar gålusten och
därmed viktnedgången som rentav kan förvandlas till raka motsatsen.
Och att öka tjänstevikten kan gå fort.
Ett wienerbröd i Köpenhamn är laddat med drygt 500 kilokalorier så det
behövs närmare 10 000 (!) steg för att skaka av sig överflödet. Sträckan
från Rådhusplatsen till Kongens Nytorv förslår inte alls. Den är bara 1 800
steg.
Om det är mentalt svårt för många att gå ned i vikt så inte blir det lättare
när forskarna nu kastat nytt ljus över hur kroppens maskineri fungerar.
– Det finns inget "quick fix" för att gå ner i vikt, så glöm bort jakten på
den enskilda fetmagenen, konstaterar en vetenskaplig tidskrift.
Forskarna har med hjälp av de Nobelprisbelönade så kallade knockout-mössen
klarat ut hur många gener det är som påverkar kroppsvikten.
Håll i er – vikten styrs av 6 000 gener, en fjärdedel av arvsmassan är
alltså med och påverkar utfallet på vågen.
Den dåliga nyheten inför badsäsongen är att det är tio gånger fler gener som
leder till en viktuppgång än en viktminskning.
Var det någon, med eller utan stegräknare, som sa att det är lätt att gå ner
i vikt?