Sedan länge har man vetat att mönstret gäller för niondeklassare. De senaste
åren har Skolverket också kunnat konstatera att det gäller för femteklassare
och deras nationella prov. Och när man nu tittar på resultatet av de första
nationella prov som tredjeklassarna gjorde i våras, så ser man skillnaderna
i resultat tydligt mellan barn till högutbildade och lågutbildade.
I ett av delproven skulle eleverna visa att de förstått vad plus, minus,
multiplikation och division är för något. Av de elever vars föräldrar inte
hade gått på gymnasiet, klarade bara 52 procent av uppgiften. Av de elever
vars föräldrar gått gymnasiet, lyckades 67 procent. Och för barnen med
högutbildade föräldrar, var det 79 procent som lyckades med räknesätten.
På niondeklassernas ämnesprov i matematik får 6 procent av de lågutbildade
föräldrarnas barn MVG. Av de högutbildades barn fick över var fjärde MVG.
– Man känner igen bilden som växer fram. Det är sorgligt. Tydligen finns de
här skillnaderna helt från början, säger Maj Götefelt, undervisningsråd på
Skolverket.
Skolan har som uppdrag att kompensera för skillnaderna. Lyckas man inte med
det?
– Det syns inte så mycket. Sen vet man att många skolor med tuffa
utgångspunkter gör ett jättebra resultat. Jag tänker hoppfullt att nu har vi
siffror på det, nu har vi alla chanser att kompensera, vara målmedvetna och
sätta in de åtgärder som behövs, säger Maj Götefelt.
För att förändra något kan det räcka med att sätta fokus på den, menar hon.
Skolverket påpekade till exempel under flera år att femteklassarna inte
kunde subtraktion tillräckligt bra.
– Vi hade med det under lång tid och såg att resultatet förbättrades. Finns
det alltid med är det en tydlig poängtering av att det här är viktigt, säger
hon.
Skillnaden mellan pojkar och flickor syns också tydligt i tredjeklassarnas
prov. I svenska är skillnaden störst.