Folkpartiet har bytt ”snällism” mot krav och hårda tag. Partiet har också bytt
profilfrågor.
Under Lars Leijonborgs år som partiledare försvagades tonvikten på
socialliberalismen.
Under Jan Björklunds ledning förstärks den så kallade kravliberalismen – att
samhället bär ställa krav även på ungdomar, invandrare, flyktingar och andra
svaga grupper.
I regeringsarbetet märks Folkpartiets kravpolitik främst i skolpolitiken och
integrationspolitiken. Men Folkpartiet har också varit med om att ändra
Sveriges kurs i bistånds-, flykting- och rättsfrågor.
Hårdare kunskapskrav i skolan, språktester för flyktingar, legalisering av
buggning och hårdare straff för våldsbrott är några av de förslag som
kravliberaler inom Folkpartiet har varit med om att driva igenom.
Men att vara folkpartist är att vara kluven. Därför har de flesta av partiets
kravliberaler också ett socialliberalt engagemang. Och partiet i sig är
också kluvet.
Med fjolårets FRA-debatt och Piratpartiets framgångar i årets EU-val har
integritetsfrågor och kampen mot storebrorssamhället fått ökad tyngd också i
Folkpartiet. Inför 2010 års val vinner partiets interna kritiker ökad
trovärdighet.
Jan Björklund har ett år på sig att bevisa att hans kravliberalism också har
ett socialt ansikte.
FP: DÅ OCH NU
60-tal
Sällsynt ledarbyte. Riksdagsman Sven Wedén blir 1967 FP-ordförande efter
professor Bertil Ohlin, som suttit 23 år på partiledarposten.
Nytt ledarbyte. Förre radioreportern Gunnar Helén tar 1969 över
partiledarposten.
70-tal
Ännu ett ledarbyte. FP-ledningen föryngras 1975 när Per Ahlmark, 36 år, blir
partiledare.
Borgerlig trepartikoalition. FP är 1976 med och bildar Sveriges första
borgerliga regering på 44 år. Ahlmark blir arbetsmarknadsminister, Birgit
Friggebo bostadsminister.
Och ännu ett. Biståndsminister Ola Ullsten blir 1978 partiledare sedan Ahlmark
avgått av personliga skäl.
Ren FP-ministär. Sverige får under tolv månader 1978-79 en minoritetsregering
med Ola Ullsten som statsminister.
80-tal
FP i katastrofval. FP erövrar 5,9 procent av rösterna i 1982 års riksdagsval
och förlorar 17 mandat.
Och ännu ett. Förre statssekreteraren Bengt Westerberg blir partiledare 1983
trots att han inte sitter i riksdagen.
FP i rekordval. "Westerbergeffekten" ger FP 14,2 procent av rösterna i 1985
års val och 30 nya riksdagsmandat.
90-tal
Liberalt namnbyte. FP byter 1990 namn till Folkpartiet liberalerna.
Borgerlig fyrpartikoalition. FP ingår 1991-94 i Bildtregeringen. Bengt
Westerberg är socialminister och Anne Wibble, dotter till Bertil Ohlin,
finansminister.
Och ännu ett. Maria Leissner blir partiledare 1995 sedan FP förlorat
regeringsmakten.
Och faktiskt ett till. Lars Leijonborg blir partiledare 1997 sedan Leissner
avgått av privata skäl.
Nytt katastrofval. FP gör sitt sämsta riksdagsval någonsin 1998, får 4,7
procent av rösterna.
00-tal
Oviss maktkamp. Jan Björklund utmanar Leijonborg om ordförandeposten på 2001
års partikongress i Lund, men viker sig till slut.
Nytt rekordval. Leijonborg kallas Leijonkungen sedan FP erövrat 13,4 procent
av rösterna i 2002 års val och 32 nya riksdagsmandat.
Alliansbildning. FP, KD, C och M går 2005 samman i Allians för Sverige.
Dåligt val. FP får 7,5 procent av rösterna i 2006 års riksdagsval, men erövrar
likväl regeringsmakten. FP har i valrörelsen svärtats ner av
dataintrångsskandal.
Ännu ett ledarbyte. Skolminister Björklund blir partiledare 2007 efter
utbildningsminister Leijonborg.
Ministerbyte 2009. Leijonborg avgår som minister, ersätts av riksdagsman
Tobias Krantz.