STOCKHOLM. Amalia används i utbildningssyfte.
Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI), har med nya metoder och på Försvarsmaktens uppdrag
analyserat marinens 3 minuter och 47 sekunder långa bandupptagning från
havet sydöst om Stockholm.
FOI:s slutsats är att det troligen var båten Amalia, som befann sig i
området samma dag, ”som är källa till bland annat det kavitationsljud från
en propeller som finns på inspelningen”. Kavitation är mycket enkelt
uttryckt bubbelbildning.
Därmed har nu det tyngsta av de svenska
bevisen för sovjetiska ubåtskränkningar försvunnit.
Av en slump fick skepparen på Amalia, Ulf Busch, höra det inspelade ljudet
som inte har kunnat förklaras.
– Då sade jag spontant: ”Det är ju min båt!” och sedan berättade jag det för
det här militära folket, säger han till TT.
Den andra april i år gjorde Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en
inspelning av ljudet från Ulf Buschs båt. Och den visade sig alltså stämma
väl överens med den nästan fyra minuter långa inspelningen från 1982.
FOI:s analys stöder sin slutsats på ett flertal fakta, till exempel att
samma frekvens som Amalias motortändfrekvens återfinns i inspelningen, att
Amalia hade ett skadat propellerblad, likheten i varvtal och likheten mellan
hennes propellerljud och det på inspelningen.
Jakten 1982 på en eller flera ubåtar i Hårsfjärden, i närheten av marinens
baser på Muskö och i Berga, kulminerade den 12 oktober. Dessförinnan hade
både militär och civilpersoner gjort flera observationer av ubåtstorn och
ubåtar. Vad som egentligen hände har därefter debatterats i 25 år.
Den nitton meter långa Amalia är ett skolsegelskepp, byggt 1899, som används
i utbildningssyfte. Fartygstypen kallas galeas och har två master.