– Bergvärmen kräver kolbaserad el och ökar utsläppen av koldioxid, motiverar
chefsjuristen Charlotta Mjellander.
Kristianstad har vänt sig till Miljööverdomstolen för att stoppa borrningen av
brunnarna.
Konflikten i Kristianstad kan sägas illustrera varför bergvärme – eller
geoenergi, som är en bättre benämning eftersom systemen också lagrar kyla –
har svårt att bli riktigt rumsren.
Värmepumpen som är hjärtat i anläggningen drivs av el som produceras av en rad
råvaror, bland dem kol.
Sedan ett par år definierar svenska staten dock energiformen som förnybar och
intresset för stora anläggningar har exploderat.
– Ja, vi kan verkligen tala om en explosion, säger Göran Risberg, enhetschef
på SGU, Sveriges geologiska undersökningar.
SGU gjorde tidigare i år på regeringens uppdrag en utredning som bland annat
behandlade geoenergin. Utredaren konstaterade att energi från jord, berg och
grundvatten är den näst största förnyelsebara energikällan i landet och
omkring tio gånger större än vindkraften.
– Ändå nämns sällan denna förnybara energikälla, skriver SGU i rapporten.
På villasidan har installationen av nya anläggningar planat ut till totalt
omkring 300 000 stycken. När det gäller stora anläggningar med flera
borrhål, visar senaste statistiken på en fördubbling mellan åren 2004 och
2006 och var då 400 stycken.
Enligt Göran Risberg behöver det inte stoppa där.
– Det finns fullt tillräckligt med energi för att värma upp och kyla ner hela
Sverige, säger han.
Så om vi vill minska på koldioxidutsläppen?
– Då är geoenergi ett väldigt bra sätt att göra det på, säger Göran Risberg.
Men enligt Göran Risberg är det omsorgen om plånboken snarare än klimatet som
lockar företagen att investera i geoenergi.
John Erik Persson, fastighetschef på statliga Akademiska hus, bekräftar att
företaget i första hand satsar på tekniken för att spara pengar. Bolaget har
sedan några år tre anläggningar i Lund som lagrar värme och kyla, bland
annat till Kemicentrum.
– Anläggningarna är definitivt lönsamma, säger han och jämför kostnaden med
den kommunala fjärrvärmen.
Akademiska hus har under ett par år velat bygga en liknande anläggning till
högskolan i Kristianstad.
Miljödomstolen gav i fjor tillstånd till projektet, bland annat med
motiveringen att den samhällsekonomiska nyttan var uppenbar.
Kommunen har en annan uppfattning och anser att miljönyttan är större om
högskolan fortsatt är ansluten till fjärrvärmenätet.
”Då elnäten i Europa är förbundna med varandra innebär åtgärden att
biobränslebaserad värme ersätts med fossilbränslebaserad el”, skrev
chefsjuristen Charlotta Mjellander när kommunen överklagade miljödomstolens
dom.
John Erik Persson på Akademiska hus medger att bolaget inte kan veta varifrån
elen kommer.
– Men det kan lika gärna komma från vind eller vatten, säger han.
Samma uppfattning har Energimyndigheten som inte stöttar Kristianstads
hållning i Miljööverdomstolen.
John Erik Persson tror att motståndet inte så mycket beror på hur elen till
anläggningen är producerad, som att den konkurrerar med kommunal fjärrvärme.
– Följer man debatten ser man att det är många kommuner som vill hindra
geoenergin.
Kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad Bengt Gustafsson (M) förnekar att
kommunen skulle måna om fjärrvärmebolaget.
– Värmepumparna drar mycket el medan vi har biobränslen till fjärrvärmen,
säger han. Vi vill att så många som möjligt kopplar in sig på nätet.
Ikea har tagit beslut om en storskalig satsning på geoenergi och det nya
varuhuset i Malmö är ett exempel.
– Vi sparar 75 procent av den köpta energin, säger Anders Hall, vd för Ikea
fastigheter AB. Geoeergin är en etablerad teknisk lösning.
I fallet Kristianstad kommer Miljööverdomstolen att ta ställning till
högskolans anläggning senare i höst.