Kritiker menar bland annat att förslaget urholkar arbetstryggheten och att
det saknas en ordentlig konsekvensanalys.
I remissvaren ifrågasätts också Försäkringskassans möjligheter till aktiv
och långvarig rehabilitering liksom arbetsförmedlingens förmåga att hjälpa
dem som måste söka nya jobb.
Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg är en av de kritiska
rösterna. I Sydsvenskan i februari sa han att myndigheten inte kommer att
kunna hantera reglerna på ett rättssäkert sätt, ifall de införs den 1 juli.
– Det är vår erfarenhet att om man ska göra förändringar måste man vara
uthållig och vara medveten om att det inte är några ”quick fix”, sa han.
Också Sveriges kommuner och landsting och Arbetsgivarverket har synpunkter.
Båda menar att mer resurser för rehabilitering är nödvändiga innan
sjukförsäkringen ändras.
Kommunerna och landstingen, SKL, avstyrker förslaget om att dra in
tidsbegränsad sjukersättning, liksom reglerna med tidsgränserna tre, sex och
tolv månader som man menar är för snäva och orealistiska.
SKL saknar också en analys av en kommande ökad belastning på socialkontoren.
Organisationen varnar för att förslaget slår hårdast mot kvinnor med lättare
psykiska diagnoser och värk. ”Även om förslag i sig är könsneutrala är dess
effekter inte det”, skriver SKL.
Svenskt Näringsliv konstaterar visserligen att ”förslagen om tidsbegränsning
av sjukpenningperioden och sänkt ersättningsnivå efter ett års sjukpenning,
går väl i linje med de förslag som Svenskt Näringsliv tidigare fört fram”,
men säger samtidigt att de föreslagna reglerna för tidsgränserna är mycket
komplicerade.
”Det förefaller osannolikt att någon utan en mycket god kännedom om
regelverket skulle kunna avgöra huruvida ramen är uppfylld, hur sjukperioder
i förekommande fall läggs samman, vilken ersättning som kan förväntas i
samband med återinsjuknande eller då en ersättningsperiod lider mot sitt slut
".