Kunskap är extremismens motkraft

MALMÖ. Det finns nästan en halv miljon muslimer i Sverige.

Majoriteten av dem är inte mer religiösa än de flesta vanliga svenskar är kristna.

Men i källarmoskéer och fabrikslokaler i Malmö, Göteborg och Stockholm frodas en fundamentalism, som säger att religion och politik är ett och samma. Som slår fast att kvinnan ska lyda mannen och alltid bära hijab. Som förbjuder flickor att delta i skolans simlektioner. Som säger att studielån med ränta är haram – förbjudet.

I extrema grupper hyllas talibanernas Afghanistan som lyckoriket och Usama bin Ladin som en hjälte.

Allt detta bekymrar Adly Abu Hajar.

– Det är en katastrof. Extremisterna sprider en dålig bild av islam. Det skadar både muslimerna och integrationen i det svenska samhället, säger han.

Fundamentalisternas budskap har mycket lite att göra med den islam Adly Abu Hajar bekänner sig till: En religion som bejakar västerländska friheter, demokrati och jämställdhet.

– Vi ska inte importera förtryckande traditioner från olika kulturer. Vi lever i en ny tid, vi måste anpassa oss.

Adly Abu Hajar är en lågmäld välutbildad man. Han tar emot oss och bjuder på te i sin villa nära Lindängen. Bokhyllorna i vardagsrummet är fyllda med arabisk litteratur och över soffan hänger en guldglittrande tavla med al-Aqsa-moskén i Jerusalem.

Adly Abu Hajar är palestinier, född i Jaffa, och har en imponerande meritlista: Han har studerat pedagogik och geografi i Algeriet, datakunskap i Wales, stadsplanering och litteraturvetenskap i Frankrike, ledarskap i Malaysia, demografi i Belgien och islamologi i Saudiarabien. I Sverige inskränker sig hans studier till sfi – svenska för invandrare.

Han representerar moderaterna i Malmö stadsbyggnadsnämnd och i stadens integrations- och arbetsmarknadsnämnd.

Men han har också med sig en livslång erfarenhet av arabvärlden, Europa och islam i arbetet i European Islamic Conference – en paraplyorganisation för muslimska ledare från 33 europeiska länder.

Adly Abu Hajar var för fem år sedan med om att grunda EIC för att skapa en dialog inom EU kring frågor som har att göra med de 55 miljoner muslimer som lever i Europa. Nu är han vice generalsekreterare.

– Det handlar framför allt om att förbättra integrationen av muslimer i Europa och att göra muslimer till goda europeiska medborgare, säger Adly Abu Hajar.

Det kallas populärt euroislam – en uttolkning av Koranen som gör att människor samtidigt kan vara troende muslimer och leva med friheterna i väst. Det är ett arbete som värdesätts av de flesta europeiska muslimer. Men Adly Abu Hajar möter stor misstro från muslimer som är mer radikala – eller mer konservativa om man så vill.

– Inte alla gillar vårt arbete. De mer traditionella och mer extrema tycker att vi går för långt i kvinnofrågaor. De säger: ”Adly hjälper kvinnorna mot männen.”

Det som borde vara en komplimang blir en förolämpning.

Ibland håller Adly Abu Hajar fredagsbön i Islamic Centers stora moské vid Jägersro. De radikala källarmoskéerna i Rosengård håller han sig borta från, trots att han i början av 1990-talet var med och bildade Islamiska kulturföreningen i hopp om att skapa en moské för alla. Nu känner han sig obekväm där. Och han ogillar de politiska utfall som ofta görs i bönerna.

– Jag vill arbeta för att förbättra samhället här i Sverige, där jag lever.

Adly Abu Hajar skriver böcker om det muslimska livet i väst. Han var i flera år programledare i den religiösa arabiska tv-kanalen Iqra-Art.

Tre dagar i veckan leder Adly Abu Hajar studiecirklar för unga muslimer i ett gammalt möbellager i Nydala. Där förklarar han sin syn på Koranen – en 1400 år gammal skrift som inte kan bokstavstolkas:

– Man måste komma ihåg att den skrevs för över tusen år sedan. Vi som lever i Europa i dag har inte samma problem som människorna hade då. Vi måste hitta nya lösningar på problem som ungdomsvåld och missbruk. Vi måste göra det i en dialog med kristna, judar, buddister och alla som lever här.

Hans elever frågar ofta hur de ska hantera konkreta vardagsproblem. Adly Abu Hajar gör ingen hemlighet av att han själv som troende muslim inte kan tänka sig att dricka alkohol.

Men han gör samtidigt klart att islam, som han känner sin religion, alltid ger individen ett eget val.

Som när det gäller förbudet mot ränta:

– Jag säger till studenterna: det är mycket viktigt att utbilda sig. Koranen uppmanar människor att läsa. Det gäller både män och kvinnor. Så jag säger: det är inga problem, ni kan ta studielån.

Som när det gäller kvinnors plikt att bära slöja:

– Gud vill inte tvinga någon. Han har skapat människor med frihet att bestämma själv. Jag accepterar kvinnor som går i slöja eller nakna, de bestämmer själva.

Som när det gäller påståendet att mannen ska vara familjens överhuvud:

– Kvinnor förtrycks i många kulturer i Mellanöstern. Men islam gör ingen skillnad på män och kvinnor.

Finns det då ingen fråga där islam står i konflikt till svensk lag?

Adly Abu Hajar funderar länge och säger sedan att han bara kommer på ett exempel: den för muslimer extremt laddade frågan om homosexualitet.

– Enligt svensk lag får homosexuella adoptera barn. För mig som muslim går det inte ihop. Men jag måste acceptera den svenska lagen.

Adly Abu Hajar tror att en förklaring till att många gamla förtryckande traditioner odlas i källarmoskéer är bristen på kunniga imamer.

En av de frågor EIC driver är att få till stånd en imamutbildning i Sverige.

– Det blir ofta problem när det kommer hit imamer från Saudiarabien, Egypten och Marocko och predikar. Många av dem är bra människor. Men de vet inte hur livet fungerar i Sverige. Vi behöver imamer som utbildats här.

Kravet på en europeisk imamutbildning finns i ett EU-dokument som unionens justitieministrar antog i höstas. Då enades Thomas Bodström och hans EU-kolleger om en ”strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism”.

Den hårt kritiserade strategin slår fast att EU-länderna ska samarbeta med ”demokratiska krafter” bland muslimer. Men också att polisens bevakning ska skärpas av radikala moskéer där extremismen kan frodas.

– Alla program mot terrorism är bra, det måste man acceptera. Men det är viktigt att vi inte skapar lagar som riktar sig mot en hel folkgrupp. Jag är lite orolig att Säpo ska börja spana efter helt vanliga muslimer i skolor och föreningar, säger han.

För Adly Abu Hajar finns bara en motkraft till extremism och terrorism: kunskap.

– Polis och myndigheter måste samarbeta med muslimer som är demokratiska och öppna. Då når manresultat. Muslimer måste få tillgång till utbildning. Annars lämnar man utrymme för extremisterna att värva de unga.