Greklands premiärminister Lucas Papademos ringde kort efter uppgörelsen i Aten
i går eftermiddag upp chefen för den europeiska centralbanken ECB –
italienaren Mario Draghi.
Han var lättad.
Efter två dygns förhandling hade de tre partierna i den grekiska koalitionen
äntligen fått ihop svångremmen.
Det var i elfte timmen.
Några dygn till och Greklands statsbankrutt hade varit oundviklig. Den
grekiska statskassan är i princip tom. Om några veckor ska stora lån
återbetalas. Nu kan eurozonens finansministrar, som i går kväll möttes i
Bryssel, ge klartecken till nya nödlån och andra stöd värda 130 miljarder
euro.
Marknaderna reagerade positivt så fort nyhetsbyrån Reuters kablat ut
beskedet från Aten. Europas börser tog ett skutt uppåt. Euron stärktes mot
andra valutor.
Men sparpaketet som beordrats av trojkan – EU, ECB och IMF (Internationella
Valutafonden) – ger bara Greklands regering en kort frist. Väldiga
svårigheter återstår för det hårt prövade landet.
I dag utbryter en två dygn lång generalstrejk som utlysts av de
två stora fackförbunden GSEE och Adedy. Det är en protest mot åtstram-
ningarna: uppsägningar av offentliganställda, sänkta pensioner och sänkta
minimilöner till 600 euro i månaden.
”Vi accepterar dem inte. Vi närmar oss ett socialt uppror”, sade Adedys
generalsekreterare Ilias Iliopoulos i går.
Tidigare har flera protester urartat i våldsamma gatukravaller mellan
vänsteraktivister och polis.
Trots Papademos besked tvivlar de övriga euroländerna på Grekland. Regeringen
i Aten har gång på gång lovat hårda nedskärningar, men sen struntat i att
genomföra dem.
Hittills har utlovade privatiseringar bara gett en bråkdel av de 50 miljarder
euro som var tänkta att minska Greklands enorma statsskuld.
I april går Grekland till val. Därför vill ingen politiker nu
framstå som ”förloraren som vek ner sig för Bryssel”. Det är ett viktigt
skäl till att förhandlingarna om sparpaketet drog ut på tiden.
Partierna i regeringskoalitionen rasar i de senaste opinionsmätningarna.
Socialdemokratiska Pasok, som för något år sen låg över 40 procent har bara
stöd av 8 procent av väljarna.
Kommunister och högerpopulister – som står utanför koalitionen – kan bli
valets stora vinnare. Och då vet ingen om det sparpaket som nu antagits
någonsin blir genomfört.
På europeisk nivå diskuteras hur Grekland ytterligare kan hjälpas. Privata
banker och andra långivare överväger att skriva ner grekiska skulder.
Kanske kan ECB, som stödköpt grekiska statspapper för uppåt 50 miljarder euro,
byta ut dessa mot obligationer i EU:s krisfond EFSF som ett sätt att lätta
den grekiska bördan.
Allt detta kan dock beskrivas som konstgjord andning.
Greklands grundläggande problem är att man dras med Europas högsta statsskuld
på nästan 150 procent av bnp – samtidigt som landets konkurrenskraft är usel.
Nu flyr dessutom tusentals unga och välutbildade utomlands undan arbetslöshet,
fattigdom och kaos.
Grekerna må ha levt över sina tillgångar. Men frågan är om det stålbad som EU
har ordinerat verkligen ökar landets möjlighet få fart på ekonomin.
Någon dramatisk vändning för Grekland är knappast i sikte.