På tingsrätten i Malmö sitter en otålig domare och undrar vad som hände.
Monica Nebelius var sekreterare i en statlig utredning som för snart två år
sedan föreslog en ny lag som skulle förbjuda barnäktenskap – även om
bröllopet hålls utomlands på sommarlovet.
”Tillåtande av barnäktenskap”, skulle det nya brottet kallas. Utredningens
förslag till ny lagtext:
”En vårdnadshavare som tillåter att ett barn under 16 år som är svensk
medborgare eller har hemvist i Sverige ingår äktenskap som blir giltigt i
vigsellandet döms för tillåtande av barnäktenskap till fängelse i högst två
år.”
Varje år upptäcker skolor i Malmö över tio barn som blivit bortgifta av sina
föräldrar. Det händer år efter år. Skolpersonal eller myndigheter lyckas
sällan stoppa barnäktenskapen.
På Rosengårdsskolan giftes en flicka som gick i femte klass bort. I sjätte
klass – som trettonåring – var hon gravid.
– Vissa trettonåringar kollar på Bolibompa och läser Bamse, andra blir
bortgifta, höggravida och tvingas sköta ett hem. Varför accepterar samhället
det här? undrar Monica Nebelius.
Lagförslaget från hennes utredning har varit ute på remiss. Många är positiva,
även om flera vill att det även ska bli förbjudet att gifta bort 16- och
17-åringar utomlands.
Nu ligger bollen hos justitiedepartementet. Beskedet från tjänstemännen där
är att de inte kan säga om det blir någon ny lag överhuvudtaget. Detta trots
att integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) sagt att hon vill ha en tuffare
lag mot tvångsgifte. Dessutom pressas regeringen i frågan av
Socialdemokraterna genom riksdagsledamoten Luciano Astudillo.
– Det är dags att kriminalisera tvångsgifte, sade Astudillo i riksdagens
talarstol för två veckor sedan.
När kommer lagen egentligen? ville Astudillo veta i en interpellation. Han
fick inget rakt svar av Nyamko Sabuni.
Ett problem är att Sabuni – och flera remissinstanser – är missnöjd med att
Monica Nebelius utredning inte går tillräckligt långt i sina lagförslag.
Utredningen föreslår visserligen en lag mot barnäktenskap utomlands, men en
särskild lag som uttryckligen förbjuder tvångsgifte av vuxna anses onödig.
– Vi har redan lagstiftning som räcker för att straffa det. Man kan använda
brottsrubriceringar som människohandel, fridskränkning eller sexuellt tvång,
säger Monica Nebelius.
Det största problemet, i Nebelius ögon, är inte dagens lagstiftning utan att
kuratorer, socialarbetare och rättsväsende inte använder den. Det offentliga
Sverige är för passivt. En bidragande orsak, misstänker Monica Nebelius, är
att barnen som drabbas har utländsk bakgrund.
– Hade vi accepterat detta om det handlat om svenska barn, barn som man vet
kommer att utnyttjas sexuellt under sommarlovet? Jag tror inte det.