STOCKHOLM. Dessutom föreslås brandskyddsinformation på fler språk än svenska.
– I nyare lägenheter finns krav på brandvarnare men i äldre bostäder är det
ett allmänt råd. Med en föreskrift skulle det bli ett tydligare krav, säger
Thord Eriksson, arbetsgruppens ordförande.
Kravet om batteri- eller nätdrivna brandvarnare finns redan, men bara i
lägenheter byggda 1998 och senare. I år efter år har däremot olika
myndigheter försökt informera svenska folket om att skaffa fungerande
brandvarnare i sina bostäder – och har nu nått fram i ungefär 75 procent av
bostäderna.
Erikssons arbetsgrupp har sett över hur lagen om skydd mot olyckor kan
förbättras. Deras förslag har nu skickats på remiss till olika kommuner och
myndigheter för att sedan ligga till grund för ett eventuellt lagförslag
från regeringen.
Gruppen skriver att ”det är tveksamt om förbättrad information och ökad
kunskap om brandskydd är tillräckligt för att uppnå målet” med brandvarnare,
och föreslår alltså i stället ett lagligt krav.
– Det är kanske dags att ta ytterligare ett steg, säger Eriksson.
Gruppen fick ytterligare direktiv efter den svåra branden i Rinkeby i
nordvästra Stockholm i somras där sju personer omkom. Gruppen finner att i
vissa invandrartäta områden kan andelen bostäder med fungerande brandvarnare
vara så låg som tio procent.
Nu behöver olika slags brandskyddsinformation översättas till flera språk och
myndigheterna bör också se till att verkligen nå ut till alla boende. Vid
tidigare informationsinsatser har detta inte lyckats. Ett sätt nu, enligt
gruppen, är att samarbeta med invandrarorganisationer i områdena.
– De boende kan ibland kanske också behöva en muntlig redogörelse från sina
auktoriteter, säger Eriksson.