I det förslag som i dag skickas till lagrådet för granskning av den juridiska
hållbarheten har regeringen enkelt talat fyllt på ett två år gammalt
utredningsförslag om vapenlagen - förtydligat och breddat.
– Har man ett särskilt farligt vapen, många vapen, eller bär vapen på allmän
plats, eller inne på en skola, ska det vara ett grovt vapenbrott, oavsett
andra omständigheter, säger justitieminister Beatrice Ask(m), till
Sydsvenskan.
– Till exempel måste man titta på detta med att förvara vapen åt andra. Det
ska man inte kunna komma undan med. Det är ett brott att handha ett vapen,
även om man säger att det tillhör någon annan.
Frågan om strafflängder för vapeninnehav har lyfts av flera debattörer
särskilt efter ett par Malmöfall där gängkriminella verkat komma billigt
undan - dels fått minimistraff för grovt brott, dels fått innehav av ett
automatvapen klassat som brott av normalgraden och fått fyra månaders
fängelse. Den frågan berör inte regeringen i sitt lagförslag.
– Vi behöver mer underlag, och inte minst utvärdera det senaste årets
våldsamma händelser i vår omvärld och i Malmö, säger Beatrice Ask.
Och tillsätter alltså en särskild straffnivåutredning för vapenbrott. Detta
välkomnas av de lokala moderaterna i Malmö. I en kommentar ber deras ledare
Anja Sonesson om skyndsamhet och säger: "Malmö har inte råd att vänta."
Socialdemokraten Morgan Johansson är ordförande i riksdagens justitieutskott.
Han är djupt kritisk till regeringens lagförslag.
– Här har man suttit och sovit på departementet i två år efter utredningen,
säger han. Så händer det mycket saker i Malmö på kort tid och man får eld i
baken och skickar iväg ett förslag. Men det påverkar ju inte sakfrågan.
Han hänvisar till att socialdemokraternas redan för sex månader sedan lyft upp
frågan om skärpta straff - minst ett års fängelse för grovt vapenbrott. Och
talar sig varm för specialtillstånd för telefonavlyssning för att komma åt
brotten.
– Förutom att man kan få telefonavlyssning för brott med minst två års
minimistraff vill vi konstruera en brottskatalog där man uttryckligen ger
den rätten för vissa brott, säger Johansson.
En sån lösning skulle ge större flexibilitet, menar han, eftersom riksdagen
kan föra på eller lyfta bort brott från "katalogen" efter vilka behov
polisen har.
Och där sammanfaller hans syn med regeringens.
– Polisen borde egentligen ha bättre verktyg oavsett straffnivån, säger
Beatrice Ask, som öppnar för att sätta in särskilda spaningsmetoder i långt
fler fall än i dag.
I sitt lagförslag följer inte regeringen exemplet från Danmark, där det
föreskrivs speciellt hårda straff för organiserat kriminella - dubblade
fängelsetider för vapenbrott för den som deltar i en gänguppgörelse.
Beatrice Ask talar i stället om att ge rättsvårdande myndigheter vägledning,
så att en domstol exempelvis inte ska behöva göra egen värdering av om ett
automatvapen gömt i en kolonistuga är ett lindrigare brott än om den
misstänkte kört omkring med vapnet i en bil i centrala stan.
Exemplet med kolonistugan är taget från Malmö - en gängman och hans kompis
greps i oktober med en Kalashnikov gömd i en stuga. De åtalades, och dömdes,
senare för vapenbrott av normalgraden.
– Uppfylls de omständigheter vi anger ska det omedelbart bli ett grovt brott,
säger Ask och riktar en uppmaning till landets domstolar att döma hårdare.
– Tydligare än så här kan man inte vara om att här måste straffen upp, säger
hon.