STOCKHOLM. Lågstadieläraren kommer tillbaka i en ny, fyraårig lärarutbildning som regeringen föreslår nästa vecka. Det var ett stort misstag att avskaffa lågstadielärarna, säger utbildningsministern Jan Björklund (FP).
Björklund konstaterar att lågstadieläraren i praktiken försvann 1985, då lärare som kan undervisa i alla nio årskurserna började utbildas. Lärarnas kunskaper blir därmed för dåliga, säger han till Svenska Dagbladet (SvD).
Elevernas grundläggande undervisning i läsning, skrivning och räkning, det som alltid varit och måste vara lågstadiets huvuduppgift, är inte tillräckligt bra i dag, anser han:
– Den utbildningen har tunnats ut sedan 80-talet.
Lärarna ska ägna fyra terminer åt dessa ämnen.
Ämneskunskap och undervisning i ämnen upptar hälften av utbildningens fyra år enligt förslaget. Samtidigt ska den ett år längre utbildningen prioritera breda ämneskunskaper i stället för den specialisering som de blivande lärarna kan få i dag. Samhällsorientering, naturorientering, engelska och teknik ska få plats inom två terminers studier.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, själv lågstadielärare i 25 år och med examen från 1975, uppskattar både att utbildningen blir ett år längre och att kraven på matematik- och svenskkunskaper blir tydligare. Däremot är hon kritisk mot att specialiseringen försvinner. Lågstadielärarna ska undervisa i elva ämnen, säger hon i SvD:
– Det blir för lite ämneskunskaper i för många ämnen.