Länsstyrelsen har svårt att klara tillsynen

Sverige.

Skånes grisbönder har i år inte haft ett enda oanmält besök av länsstyrelsens kontrollanter.

– Det vi ser är enormt tråkigt, säger djurskyddsinspektör Mattias Gårdlund om djurrättsaktivisternas bilder.

SKÅNE. Han säger att omorganisationen av djurskyddet – från att ha varit en kommunal angelägenhet till att bli en uppgift för länsstyrelserna – lett till att enbart akuta utryckningar hunnits med.

– De anmälningar vi åkt ut på har det oftast funnits fog för, säger Mattias Gårdlund. Vissa förhållanden har varit väldigt alarmerande medan andra visat på mindre brister.

Organisationen Djurrättsalliansen har under två år olagligt tagit sig in i stallarna hos 90-talet grisgårdar i landet. 25 av dem ligger i Skåne och i går publicerades bilder och namn på gårdarna på organisationens hemsida.

Samtliga 25 skånska gårdar polisanmäldes också under gårdagen.

En av de utpekade är ordföranden för Skånes och Blekinges grisproducenter Håkan Magnusson.

– Jag tycker inte att bilderna från min gård ser tråkiga ut, säger han. Men jag beklagar att det finns vissa bönder som inte följt lagen.

Enligt Håkan Magnusson är det inte konstigt att en besökare i ett svinstall kan hitta döda djur. Dödligheten hos grisarna är mellan två och tre procent.

– Men de döda djuren ska inte ligga kvar, säger han. Kadaver bland djur är inte OK.

Håkan Magnusson kallar avslöjandet "tragiskt och tråkigt och negativt för hela vår bransch".

– Allmänheten får en negativ bild av svenskt griskött vilket kan leda till att importen ökar.

På din gård hittade aktivisterna bland annat bölder och liggsår på grisar.

– Det hittar man på alla gårdar. Bland 5 000 individer är det alltid några procent som inte är helt OK.

Värre är förhållandena på Dalby Hill i Sjöbo, ett företag som senaste året omsatte 42 miljoner kronor på grisuppfödning.

Grisar formligen badar i dynga och på en av Djurrättsalliansens bilder är svansen avbiten.

Erik Hermelin som driver gården säger att han blir chockad av uppgifterna och att han ska titta på bilderna som Sydsvenskan mejlar honom.

Någon kommentar får vi dock inte.

Även hos Christer Andersson i Skurup hittade aktivisterna någon gris med avbiten svans.

– Jag kan ha missat att ta in den i sjukboxen, säger han.

Enligt Christer Andersson går det alltid att hitta grisar som bitits i svansen eller grisar med bölder och liggsår.

– Men jag tycker jag ligger rätt bra till. När jag får tillbaka protokollen från slaktinspektionen noteras det hur många svansar, bölder eller sjukdomar funnits bland de levererade djuren och mina brukar vara bättre än genomsnittet.

Att suggor låg fixerade i stallet vid Bollerups naturbruksgymnasium i Tomelilla ser ansvarige Bo Wigren inte som något konstigt.

– Det är inget brott att fixera vid grisning, säger han. Kultingarna riskerar annars att klämmas ihjäl.

På andra utpekade gårdar slår ägarna ifrån sig anklagelser om vanvård.

– Vi har länsveterinären här ungefär en gång i månaden, säger Mårten Ingvarsson som tillsammans med sin bror Ola har 125 suggor på gården i Skurup.

Jörgen Olsson på grisfarmen Nevis utanför Tomelilla tycker att bilderna som Djurrättsalliansen tagit är delvis missvisande.

– De har bara fotograferat halva boxen. Man ser inte liggytan där de har strö. Däremot är en bild de tagit på diande smågrisar bra. Det är precis så de ska ha det, säger Jörgen Olsson.

Djurskyddsinspektör Mattias Gårdlund på länsstyrelsen säger att de oanmälda inspektionerna ska komma igång under nästa år. Men han poängterar att det är djurhållarens sak att följa lagen.

Hur många svingårdar är dåliga på att följa lagen?

– Vi har inte den kunskapen, säger Mattias Gårdlund som heller inte kan uppge hur många svingårdar som finns i Skåne. Det saknas register över dem.

Håkan Tufvesson, delägare till Granepig i Torna-Hällestad med sju tusen grisar, säger till Sydsvenskan att han egentligen inte vill uttala sig. Även om aktivisterna försvårar sitt handlade med att de bara gick in på olåsta gårdar menar han att bilderna är tagna illegalt:

– Det är ju ett jävla sätt. Det handlar om brandskydd.

Aktivisterna hade skyddskläderna på sig, men ändå fanns det risk för smittspridning menar Tufvesson:

– Vi själva tvättar ju stövlarna varenda gång vi går mellan avdelningarna. Men de verkar ha sprungit rakt igenom anläggningen. Då kunde bakterierna följt med.

Han berättar också att hans grisar mår bra och att veterinär bersöker gården varannan vecka. Han frågar sig också varför aktivisterna inte anmälde omedelbart ifall de tyckte att hans djur far illa.

– De vill bara fördärva hela näringen så här en månad inför jul. All negativ publicitet gör att grisförsäljningen blir sämre.

Kent Nilsson, vd på Annelövsgrisen i Vallåkra, berättar att han inte har sett bilderna.

– Men jag har inga problem att visa besättningen för vem som helst, säger han.

Torbjörn Tegsell, ägare till Backagården, tycker inte att bilderna på hans grisar ser farliga ut. På en av dem ser man en död gris.

– Även på ett sjukhus hittar personalen människor som har avlidit på natten. Det är inte konstigt att djur dör i en så stor besättning som vår.

Torbjörn Tegsell har ungefär 180 suggor och några hundra kultingar till. Innan han tog över gården har den ägts av hans far i 30 år.

– Vi har aldrig fått en enda anmärkning. Tvärtom har vi fått beröm för att anläggningen har varit proper.

Precis som de andra svinbönder Sydsvenskan talat med är han kritisk mot djurrättsaktivisternas arbetssätt.

– Jag har ingen garanti på att de hade skyddskläder på sig.

Däremot tror han inte på att näringen påverkas i längden.

– De vill väl att vi ska importera kött från utlandet. Men jag tror aldrig att folk helt slutar äta kött, säger Torbjörn Tegsell.

Författare: Stig Strömkvist, Ulf Törnberg, Kenan Habul
Publicerad 25 november 2009 13.52
Uppdaterad 25 november 2009 13.52

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu