– Jag trodde att jag skulle ha alla fel! säger Evelina Malmgren, som går i
fyran på Tingdammsskolan i Oxie.
Men på utvecklingssamtalet i våras, när hon och mamma fick se resultaten av
Evelinas nationella prov, visade det sig att det var långt ifrån så illa.
Faktiskt var det närmast tvärtom. Och så fick de med sig proven hem om de
ville titta mer.
Vangelis Notou blev också glad, för han fick bara två fel. Mamma tyckte att
han var duktig.
– Det var roligt att göra proven, för på ett av dem fick man göra en
pappersmaskin, säger Vangelis.
Sydsvenskan hälsade på i deras klass i våras när de gick i trean och gjorde
proven.
Innan starten var många skeptiska till hur det skulle gå att testa så små barn
och vad man egentligen skulle få för nytta av resultaten. Men Suzanne
Pedersen, klasslärare från och med det här läsåret, tycker att det varit bra.
– Provresultaten har varit ett lättförståeligt underlag som jag kunnat använda
för att skaffa mig en uppfattning om eleverna, säger hon.
– Barnen som inte klarade proven har fått åtgärdsprogram och extra hjälp. Det
har vi gjort förut också, men det här blir mer tydligt, säger Anita
Petersson, biträdande rektor på Tingdammsskolan.
Enligt en enkät som Skolverket gjort, tycker lärarna att proven fokuserar på
rätt saker, och eleverna verkar ha haft roligt. Att de olika testerna gjorts
utifrån en saga har avdramatiserat provsituationen, säger Maj Götefelt,
undervisningsråd på Skolverket.
– De har sett det som en berättelse, inte som ett prov. Vi var ute och besökte
en del klasser, och barnen tog det på allvar men ändå kändes det som att de
kunde vara sig själva. Det var jätteroligt, säger hon.
Hon har också kunnat se att skolorna använder resultaten, till exempel när de
söker pengar till utvecklingsinsatser i matte.
I år var treornas nationella prov bara ett försök. Från och med nästa år är
det ett fast inslag för alla Sveriges tredjeklassare.