Läsa läxor i skolan ett lyft

Du avgör själv dina betyg. Men det sociala arvet väger tyngre och tyngre när man tittar på vilka elever som får höga och låga betyg i skolan. Av de barn som har lågutbildade föräldrar går var tredje ut grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Av de högutbildades barn är det mindre än var tjugonde.

Bland eleverna på Lindängeskolans läxläsning är svaret det samma oavsett vem man frågar: om inte skolan ordnade läxläsning, skulle jag nog inte göra mina läxor alls.
– Jag tar det inte längre som en självklar grej att läxorna ska ligga på hemmet, säger elevassistenten Anne Andersson.

Lindängeskolans bibliotek har varit stängt under dagen på grund av sjukdom. Men när läxhjälparen Richard Linderbäck låser upp dörrarna klockan halv tre väller eleverna in. Det tar inte många sekunder förrän platserna runt borden är fyllda och volymen klart över samtalston. Just på tisdagar är det skolundervisning både i datasalen bredvid och i halva bibblan, så det blir extra trångt.

Terminen är nästan slut. Proven i princip över. Många betyg satta. Men till läxläsningen, som skolan ordnar ett par timmar på eftermiddagen fyra dagar i veckan, kommer lika många som vanligt.

Läxorna denna dag är som alla dagar en salig blandning: DNA, ordklasser, huvudstäder, ekosystem, filmrecensioner, recept på engelska, matsmältningssystemet. Läxhjälparna Richard Linderbäck och Anne Andersson har bara sekunder på sig att växla om mellan elever och ämnen.

Tjejerna i klass 9A har biologi. Cellmembran, proteiner och kromosomer är orden för dagen. Bordet svämmar över av häften med stencilerat papper. Helina Abdullah viftar med en bunt.
– Ska vi göra allt detta?
– Det är bara för G, okej? svarar Julia Nilsson.
– Vad är djuravel? undrar någon.
– Hur ska man förklara..... när man typ tar från en häst och typ gör en annan häst. Fattar du?
– Ja!

De går ofta ihop till läxläsningen, läser tillsammans, förhör varandra.
– Det är mycket roligare att plugga med kompisarna. Bättre energi, mer gemenskap, säger tvillingarna Julia och Emma Nilsson.

Om inte läxläsningen fanns på skolan är de rätt säkra på att hon inte skulle göra läxor hemma.
– Det är inte så lätt hemma, min mamma är inte lärare och inte min pappa heller. De jobbar och kommer hem sent och då är det sovedags för oss. Hemma finns data och allt. Då lägger man sig hellre på soffan och softar, säger Emma Nilsson.

Lindängeskolan har haft läxhjälp i många år. Anne Andersson, elevassistent, har varit med i en termin. Hon ser att eleverna får en bättre studieteknik av att gå hit. Hon vet också att det finns ett klart samband mellan läxläsningen och resultaten, eftersom hon pratar med lärarna till de elever som går på läxhjälpen.

Varför gör de inte läxorna hemma?
– Det är väl ganska uppenbart. Med den blandning vi har av elever och så många nyanlända. Det finns ingen hemma som kan hjälpa dem, säger Anne Andersson.

Men är det inte hemmets sak att ta hand om läxor?
– Det är inte självklart att det finns vuxna hemma, de kanske jobbar. Kanske ska man hämta småsyskon på dagis på vägen hem, då finns det inte plats för läxor. Eller så har man föräldrar som inte kan svenska. Jag tar det inte längre som en självklar grej att läxorna ska ligga på hemmet, säger hon.

Filmen ”Alive” börjar med en flygplanskrasch. Schadi Mahmoud och Richard Linderbäck funderar på hur man ska beskriva händelsen, hur ena vingen slits av och hur passagerarna sugs ut genom hålet i flygplanskroppen.
– Jag kommer hit för mitt eget bästa och för att det ska gå bra för mig i skolan, säger Schadi Mahmoud medan han skriver.

Schadis mamma är jämt efter honom om att göra läxorna. Hans lärare också. Det behövs, tycker Schadi. En gång i femman fick han gå i sommarskola för att hinna ikapp det han inte gjort under terminen, och det vill han inte göra om. Nu går han i 8A och hoppas få VG i vissa ämnen. Han är en av få killar på plats.
– En del killar måste träna. Vissa gör inte sina läxor alls, säger han.

Anne Andersson och Stephanie Obote i 8A diskuterar hur familjens ekonomi ser ut. Lönen, förklarar Anne, betalar man bland annat skatt med, och skattepengarna räcker till att betala för skola, dagis, barnbidrag och annat.
– Alltså, jag tycker att ni vuxna verkar ha ett jobbigt liv, säger Stephanie.

En av tjejerna kommer utrusande ur datasalen med Schadi Mahmoud efter sig. Han får tag på henne, de bankar på varandra och väsnas lite.
– Jag är helt trött, klagar Schadi sen.
– Jag förstår det, men idag har du jobbat bra, säger Richard Linderbäck och skriver en lapp att Schadi varit på läxhjälpen. Den ska han visa för mamma när han kommer hem.

Klockan är nästan halv fem, men fortfarande är mer än tio elever kvar för att plugga. Malinda Vinca och Nor Iskandarani i 8B fnissar och gör sin bildläxa.
– Jag koncentrerar mig bättre här, man kallar på hjälp och så kommer de. Hemma är det alltid annat som kommer i vägen, säger Nor.
– Utan läxhjälp hade jag fått IG i allt, säger Malinda. Men nu kommer jag att få G i allt.

Siffror om Fosie  och Lindängeskolan

Malmö är indelat i tio stadsdelar. Lindängeskolan ligger i stadsdelen Fosie som har lite mer än 40 000 invånare.

19,9 procent av barnen i Fosie har föräldrar med endast grundskoleutbildning. I Västra innerstaden, där siffran är lägst i Malmö, har 2,1 procent av barnen lågutbildade föräldrar. Snittet i Sverige är ungefär 5 procent.

23,7procent av barnen i Fosie har utomnordisk bakgrund. I Västra innerstaden, lägst i Malmö, är det 2 procent. Snittet i Sverige är 15,7 procent.

40 procent av barnen i Fosie, eller fler, bor i ”ekonomiskt utsatta hushåll”. Motsvarande siffra för Sverige är 11,9 procent.

21 procent av eleverna på Lindängeskolan gick ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Snittet i Sverige var 11 procent obehöriga elever.

194 poäng låg genomsnittligt meritvärde för dem som gick ut nionde klass 2009. Bäst i Malmö bland de kommunala skolorna är Bergaskolan med 236 poäng. Snittet i Sverige är 210 poäng.

Källa: Malmö stad, SCB, Skolverket, Rädda barnens rapport ”Barns ekonomiska utsatthet” 2008

8 faktorer

Det här spelar störst roll  för hur du lyckas i skolan:

Skolans uppdrag är att alla ska klara skolan med godkända betyg. Varken kön, klass, etnicitet eller ens fallenhet ska spela någon roll.

Så är det inte i verkligheten. Det här påverkar elevers chans till bra betyg. De tre första faktorerna har störst betydelse.

1. Dina föräldrarnas utbildning. Ju längre utbildning de har, desto bättre resultat får du.

2. Din härkomst. Om du är född i Sverige har du enligt statistiken bättre betyg än om du har flyttat hit under din livstid.

3. Ditt kön. Tjejer får bättre betyg än killar.

4. Din klass. Ju mindre grupp eller klass du går i, desto bättre blir resultatet.

5. Dina föräldrars situation. Om dina föräldrar har fast jobb och hög lön är dina chanser bättre att få bra betyg.

6. Din tid med lärare. Hur mycket tid du får tillsammans med din lärare har betydelse. Ju mer tid, desto bättre resultat.

7. Dina kompisar. Ju bättre dina kompisar lyckas i skolan, desto bättre går det för dig.

8. Dina lärare. Hur kompetenta lärare du har påverkar ditt betyg.

De elever som har dåliga förutsättningar hemifrån påverkas mer av förhållandena i skolan. Elever från fattiga och lågutbildade hem vinner mer på att få gå i små grupper, att få tillbringa tid med sin lärare och att ha kompisar som pluggar. Yngre elever påverkas mer än äldre elever.