Lilla Ryd chockades av brottsvåg

Ingen förnekar att det blev en mardrömsstart.
Asylmottagningen i lilla småländska Ryd öppnade den 14 maj.
Dagarna därpå kom några romer. Sedan fler. Till slut var de 46.
Bland dem fanns en grupp gravt kriminella. Och Ryd med 2 500 invånare skakades under någon vecka av en brottsvåg som ingen har sett maken till här.
Polisen kom. Protestmöten avlöste varandra. Rydsborna började låsa dörrarna. Nazisterna kom. Kaoset i Ryd var totalt.

Plötsligt är det över. Polisen grep tio romer, varav fem fortfarande sitter häktade. Och i måndags var Ryd plötsligt helt tömt på romer.
Bara en familj hann få sitt avvisningsbeslut och bli följd till Kastrup. I onsdags kom avvisningsbesluten för samtliga, efter en rekordsnabb handläggning på Migrationsverket.
Men då var de försvunna.
- Vi har ingen aning om vart de har tagit vägen. De har inte sagt något. Vi är naturligtvis oerhört förbryllade, säger Liz Sandgren, enhetschef för mottagningsenheten i Olofström som Ryd lyder under.
Det skulle bli så bra. Ryd var den perfekta platsen att öppna ännu en asylmottagning på. Gott om tomma lägenheter, fridfullt, geografiskt nära de stora gränsstationerna och, faktiskt, en lokalbefolkning som inte hade protesterat mot planerna.
- Och så blev det så här fel direkt. Jag tycker det var en fullt befogad reaktion från folket här. Men nu har det lugnat sig. De flesta inser att det var en klick kriminella som förstörde allt, säger Liz Sandgren.

I dag finns ett sextiotal asylsökande från andra länder, mestadels det forna Östeuropa, kvar i Ryd. Lugnet är återställt.
Men några av de asylsökande har skrämts av reaktionerna under de värsta dagarna. En av dem kommer den här dagen till Migrationsverkets kontor beväpnad med en träpåk.
- Jag sa åt honom att gå hem och lägga den ifrån sig direkt. Det finns ingen anledning till rädsla nu. Att gå beväpnad skrämmer bara upp folk, säger Elisabeth Östling.
Hon är en av de tre tjänstemännen på Migrationsverkets kontor i Ryd. Nu kan de börja andas ut.
- Det var en skittuff start. Vi jobbade i ett, åkte runt och kollade familjerna, åkte runt och pratade med invånare som bodde intill och lyssnade på dem, förklarade och ställde tillrätta det vi kunde.
Vad hände då? Jo en våg av stölder, snatteri och inbrott drabbade Ryd och samhällena intill. Inklusive en stöld av en kalv vars slaktrester senare hittades i en trädgård.
- En del av brotten kan förstås vara utförda av andra. Men i många fall har vi signalement som visar att det var folk från det här sällskapet, säger Börje Svensson, närpolischef i Tingsryd med ansvar också för Ryd.

Icahandlaren Jonas Andersson är en av dem som drabbades.
- Minst tre dagar fick jag helt ägna åt att hålla uppsikt över de gäng som kom in här, ofta var de flera på en gång som spred sig över hela affären och kunde stanna i över en timme. Jag fick sätta nästan alla anställda på att kolla dem.
Flera snatteriförsök stoppades. Jonas Andersson inser att en del lyckades. Hans affär blev också platsen för det enda regelrätta personrånet som rapporterats:
En 80-årig man stod vid kassan och erbjöds packhjälp av fyra yngre. När han tog upp plånboken för att betala slet en av hjälparna åt sig den varpå hela gänget sprang iväg.
- Man blir ju ledsen över att sådant här händer. Men det var en klick bland dem. Jag tror inte att någon Rydsbo har något emot att vi har asylsökande här så länge det är ordning på dem, säger Jonas Andersson.
Kommunalrådet Arne Karlsson fyller i:
- Vi talar över huvud taget inte om folkgrupper här. Det är brottslingar vi inte vill ha hit, så enkelt är det. Den klick som ställde till det i Ryd var ute på en tjuvrunda, helt enkelt. Jag har fått många samtal om det här, och jag har en känsla av att de flesta förstår det.
- Men risken finns förstås att brottslingarna skapar främlingsfientlighet, och sådan vill vi inte ha. Därför välkomnar vi både att Sverige ger tydliga signaler utomlands om vilka som kan få asyl och inte och att de som kommer och är klara avvisningsfall får stanna i särskilt boende i väntan på beslutet i stället för att placeras ut.

Någon vecka efter att problemen hade börjat hölls ett stort protestmöte i Tingsryd i samband med kommunfullmäktiges sammanträde och allmänhetens frågestund där. Arne Karlsson hade full förståelse för protesterna.
- Jag sa redan då att jag inte rekommenderar någon kommun att tacka ja till att ha asylsökande hos sig om man inte kan undvika att få det slags folk vi fick till oss. Och nu verkar det som om Migrationsverket har lyssnat till oss.
Ryd är som många småorter lågt prioriterade när det gäller polisinsatser. Men just i Ryd har sedan över tio år den så kallade skyddskommittén agerat. Ett antal Rydsbor som under ledning av den förre Icahandlaren Kjell Johansson har dygnet runt-koll på samhället.
Skyddskommittén var den första i sitt slag i Sverige och har nu efterföljare på många håll. Kjell Johansson har blivit rikskänd för sin kamp mot brottslighet.
- Därför hade de brottsliga i den här gruppen ju otur att hamna just här, skrockar Kjell Johansson i vardagsrummet något kvarter från centrum.
Polisradion står på i bakgrunden, och Kjell Johansson och hustrun Kerstin vet sedan flera timmar att en fotograf och en reporter från Sydsvenskan har gått runt i centrum och talat med folk.
- Händer det något eller det är främlingar i byn ringer de oss direkt. Vi vet allt. Står det en främmande bil parkerad någonstans i byn antecknar vi numret. Det kan vara bra att ha, säger Kjell Johansson.
Skyddskommittén har haft bråda dagar.
- Normalt åker vi på 250 larm om året. Nu blev det 27 larm på tre dagar när det var som värst. Men så fort vi hade häktat den brottsliga klicken lugnade det ner sig.

Han försökte också få fast den nazistliknande grupp ungdomar som en natt försökte slå sönder ytterdörrar, kastade sten på fönster och skrek slagord utanför de asylsökandes bostäder.
- De hann smita. Men jag vet precis vilka det är. Och det är inga riktiga nazister, bara ett gäng unga killar som tycker det är tufft att klä ut sig och leka nazister. Vi har koll på dem, och försöker de igen så har vi dem.
Också Kjell Johansson understryker att Rydsborna inte har något emot att det bor asylsökande i samhället. När bosnier och kosovoalbaner i början av nittiotalet inkvarterades i Ryd i väntan på asylbeslut blev det ett lyft för samhället, menar han.
- Så asylsökande får gärna komma hit. Men inga brottslingar. Och inga nazister heller. Kommer det riktiga nazister hit så nackar vi dem. I Ryd finns ingen främlingsfientlighet. Och ska inte finnas heller.