STOCKHOLM. Dieselskatten höjs med 40 öre litern och nya miljöbilar befrias
från fordonsskatt de fem första åren. Dessutom ska fordonsskatten höjas med
fem kronor för extra gram koldioxid en bil släpper ut.
Det är några av förslagen i regeringens klimatproposition. Att sänka utsläppen
från transporterna är avgörande för att klara Sveriges miljömål, men takten
i skattehöjningarna måste präglas av lågkonjunkturen, skriver tre ministrar
på DN-debatt.
– Huvudregeln är att det ska vara dyrt att köra fossilt, sade miljöminister
Andreas Carlgren (C) när han kommenterade regeringens förslag vid en
pressträff med anledning av en ny bok om klimatåtgärder och kostnader i
Stockholm.
Karin Svensson Smith, representant för Miljöpartiet i riksdagens
trafikutskott, är kritisk mot att regeringen inte föreslår någon
kilometerskatt för lastbilar. I dag är det för billigt att köra lastbil,
anser hon och är öppen för att införa en kilometerskatt på två kronor per
kilometer.
Hon anser också att regeringen är ”alldeles för mesig” när det gäller nivån på
koldioxidavgiften, men hon preciserar inte hur hög den ska vara.
Skälet till att regeringen inte föreslår någon kilometerskatt för lastbilar
är, enligt Carlgren, att regeringen anser att det är bättre att höja
dieselskatten.
– Jag tror att vi får bättre miljöeffekter av vårt förslag och det blir
betydligt mindre krångligt administrativt, sade Carlgren.
Klimatpolitiken ska kännas i hjärtat och i plånboken, enligt Carlgren och
regeringen har ”räknat noga” på förslagen för att de ska ge bästa möjliga
effekt till lägsta möjliga pris.
– Skattehöjningar ska motsvaras av skattesänkningar, för företagen genom
sänkta egenavgifter och arbetsgivaravgifter, säger Andreas Carlgren, men
tillägger att de förslagen kommer senare. Det blir en fråga för framtiden,
oklart när.
Den hårdaste kritiken mot förslagen i regeringens kommande klimatproposition
kommer från jordbruksnäringen. Där talas om en skattechock som kommer att
slå ut stora delar av det svenska jordbruket.
– Det här är en krigsförklaring mot oss. En provokation. Vi kommer inte att
stillatigande acceptera detta, säger Lars-Göran Pettersson,
förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
Enligt Pettersson kommer den höjda dieselskatten att leda till ett ökat
skattetryck för hela näringen på runt en miljard kronor per år.
– En enskild medelbonde kan räkna med en skattehöjning på runt 20 procent.
Vilken löntagare skulle acceptera något sådant?
– Redan på dagens nivåer ligger vi över genomsnittet i Europa. Nu hamnar vi i
den situationen att vi slår ut svenskt jordbruk. Vad vinner vi på att lämna
över matproduktionen till andra länder?
Han påpekar att regeringen när den tillträdde talade om att stärka
konkurrenskraften inom det svenska jordbruket.
– Nu angriper regeringen ensidigt jordbruket. Om inte regeringen fattar
allvaret får vi hoppas att riksdagen har en annan uppfattning, säger han.
Enligt miljöministern kommer jordbruket att bli en vinnare på vägen mot det
fossilfria energisamhället och att det – att avveckla fossila bränslen – är
ett mål som branschen själv antagit.