Lundaekologer förutspår dyrare dricksvatten

Doppvärmare som vanligtvis används i akvarier surrar i hälften av tunnorna som fyllts med vatten, fisk och slam från Krankesjön.

Forskarna arbetar efter ett scenario där temperaturen antas öka med tre grader under de kommande trettio åren. Tre grader är ett medelvärde av den temperaturökning som förutses i klimatmodeller från 80- och 90-talen och har hitintills visat sig stämma väl.

– Det kanske inte låter så mycket med tre grader, men det känns gans­ka stor skillnad, säger doktoranden Mattias Ekvall och sticker ner höger pekfinger i en temperaturhöjd tunna och vänster i en normaltempererad.

Tre grader är en kännbar skillnad även för växter, djur och bakterier som lever i sjön. Vattnet kommer att bli grönare, grumligare och giftigare.

– Vi kommer troligen att få tidigare och kraftigare algblomning, större andel giftiga alger och syrefattigare bottnar, säger Lars-Anders Hansson, professor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet.

Slutsatsen grundar sig på mätserier från 1985 och på tre års forskning på modellsjöarna. En samhällelig konsekvens är grönare och giftigare sjöar som lämpar sig sämre för bad, lek och turism. En annan följd är betydligt kostsammare dricksvatten.

– Det är något vi märker av redan nu och det kommer bara bli dyrare att framställa dricksvatten, säger Lars-Anders Hansson.

I dag hämtas ungefär hälften av svenskarnas dricksvatten i sjöar och älvar. Dricksvattenproblematiken beror delvis på klimatförändringen, delvis på ett ökat tillflöde av humus­ämnen, nedbrutna djur- och växtdelar, i sjöarna.

– Brunheten har ökat enormt och ökningen tycks inte avta, säger Lars-Anders Hansson.

I genomsnitt har svenska sjöar blivit dubbelt så bruna de senaste 20 åren. Enligt Lars-Anders Hansson har många vattenreningsverk redan problem med att humusämnena sätter igen filtren. Humus fungerar dessutom som mat för bakterier och parasiter i vattenledningarna, som ökar i antal.

– Vi kommer att få se allt mer av problem liknande dem i Östersund, säger Lars-Anders Hansson.

I vintras drabbades Östersundsborna av ett drygt två månader långt parasitutbrott i dricksvattnet som gjorde att 11 000 invånare blev magsjuka. I dag har man förstärkt vattensystemet med UV-filter för att undvika nya utbrott.

Målsättningen med forskningen på framtidens sjöar är att öka kunskapen så att medborgarna ska kunna skyddas från förändringarna i tid.Problem kopplade till klimatförändringen, som syrefattiga bottnar, kan avhjälpas temporärt med luftpumpar som ökar syrehalten i bottenskiktet. Sådana metoder har under lång tid provats i sjöar, och på senare tid även i Östersjön.

– Det handlar om kortsiktiga ingenjörsmetoder som absolut kan vara kul, men det är ungefär som att bota en förkylning genom att snyta sig, säger Lars-Anders Hansson.

Enligt honom är den enda långsiktiga lösningen att minska utsläppen av näringsämnen, till exempel genom att minska mängden konstgödsel som används i jordbruket eller genom att minska utsläppen från trafiken.

– Det som behövs är långsiktiga och dyra lösningar. Men det är tyvärr ingen som vinner ett val på det, säger Lars-Anders Hansson.