I Malmö har man sedan några år jobbat med en ny modell för att bestämma
hyrorna. Hyran bestäms genom en sammanvägning av flera olika aspekter och
ska avspegla hyresgästernas värderingar. MKB och Hyresgästföreningen
förhandlar om hyrorna där vissa hyresgäster får höjd hyra medan andra får
sänkt. Om värderingen leder till en höjning, fasas den in under tre år.
MKB är nöjt med arbetssättet.
– Vi är också överens med Hyresgästföreningen om vår modell som ger en
rättvis hyressättning. Även de privata hyresrättsägarna är relativt nöjda,
säger Sonny Modig, vd på MKB.
Men att få en lägenhet i Malmö är inte lätt. Hundratals står på kö för varje
ledig lägenhet och ofta krävs kontakter för ett förstahandskontakt.
Samtidigt gjordes nästan 1300 hyreslägenheter om till bostadsrätter i Malmö
förra året.
Henrik Krantz, vice vd på fastighetsägarna Syd, välkomnar förändringar i
bruksvärdessystemet. Han tror inte att ett mer marknadsanpassat system
kommer att öka segregationen.
– Vi har en väldigt påtaglig segregation idag. Ska du få tag i en
hyresrättslägenhet i attraktiva delar av stan idag får du antingen vara
beredd att göra svarta lägenhetsaffärer eller ha goda kontakter. Vi tycker
att det är roligt att det kommer ett förslag där man gör något aktivt för
att rädda hyresrätten.
Men på nätverket Jagvillhabostad.nu är man orolig för hur förslaget slår mot
unga. Unga har oftast lägre inkomster än äldre och har svårt att hävda sig
om hyrorna blir högre.
Tobias Olsson, verksamhetschef på nätverket, pekar på att det i till exempel
Stockholm är lång kö till bostäderna även i ytterområdena. Skulle hyrorna
höjas med 5 procent om året i hela kommunen blir det svårare för unga att få
en bostad även i förorterna.
– Vi tror det kommer att bli hårdare krav på till exempel fast anställning
för att hyra lägenhet. Det stora problemet är att det byggs för få bostäder.