FOSIE. Psykoser. Ångest. Social fobi. ADHD. Drogmissbruk. Brottslighet. Våld.
Posttraumatisk stress.
Nej, de 24 män som lever på Fosieanstaltens stödavdelning har inte haft några
lätta liv.
– De är också mycket olika, med olika behov. Det går inte att klumpa samman
dem till en grupp, säger Alf Johannesson, psykolog på Fosieanstalten.
För just denna grupp börjar Kriminalvården höst att inrätta en ny typ av
vårdplatser, så kallade SRI-platser.
SRI, vilket står för ”Särskilt resurskrävande intagna” är i sin tur en
vidareutveckling av kriminalvårdens stödavdelningar, vilka funnits sedan
1998.
Platserna kan ses som ett steg på vägen mot en ”psykiatrisering” av
kriminalvården, en utveckling där i sjukdomsdiagnoser och medicinsk
behandling står i centrum.
– När jag började i kriminalvården för 34 år sedan visste vi knappt vad
personlighetsstörning var, säger Alf Johannesson.
Bruket av psykofarmaka inom kriminalvården har följt samma utveckling som i
resten av samhället, bara ännu tydligare. Kort sagt: en snabb ökning under
de senaste tio till femton åren.
Numera använder till exempel en tredjedel av de intagna på landets slutna
anstalter antidepressiva mediciner. På Fosie är siffrorna flera gånger
högre, något som framför allt har att göra med att Fosie hyser en relativt
stor andel specialplatser för fångar med psykiska problem. Sex av tio
intagna här använder antidepressiva, två av tio neuroleptika.
Fångar är överhuvudtaget storkonsumenter av mediciner: varje intagen på Fosie
får i genomsnitt fyra dygnsdoser av någon receptbelagd medicin.
– Jag tycker det fungerar bra idag. Vi har en adekvat medicinering, säger Alf
Johannesson.
En annan positiv sida av ökningen av antidepressiv och antipsykotisk medicin
på fängelserna, är att kunnat minska bruket av bensodiazepiner,
narkotikaklassade lugnande medel.
Så har också skett på Fosieanstalten. Där avskaffade i stort sett bruket efter
2006, då en hårt kritiserad fängelseläkare byttes ut.
– Att bensodiazepinerna minskat har inneburit en nedgång av våldsincidenter.
Moderna antidepressiva och antipsykotiska läkemedel kan inte missbrukas på
samma sätt, och det vet de intagna, säger kriminalvårdens medicinska
rådgivare, Lars-Håkan Nilsson.
Trots upptrappningen av den psykiatriska vården på Sveriges fängelser, hör det
till vardagen att intagna måste föras över till den vanliga, ”civila”
psykiatrin. Inte minst eftersom kriminalvården, till skillnad från den
civila psykiatrin inte har rätt att tvångsmedicinera.
– Bara förra veckan har vi haft fyra personer som placerats externt, alltså i
den vanliga psykiatrin, efter som de varit för dåliga för att vara här och
behöver tvångsvård, säger Alf Johannesson.
Annars är det, säger han, väldigt svårt att generalisera om de män som vårdas
på stödavdelningen idag. Någon är äldre och har dömts för första gången,
kanske våld i en nära relation. En annan har ett långt kriminellt liv bakom
sig. Några har strafftider som räknas i många år, andra bara några månader.
– Om de har något gemensamt är det att de behöver lugn och ro. Men att de är
så olika gör behandlingen svår, säger Alf Johannesson.
På Fosie gör man ännu inte några egna utredningar för att ställa ADHD-diagnos
på de intagna.
– Däremot genomför vi en del tester för ADHD. Det är många som känner igen sig
väldigt väl. För en del blir diagnosen ett sätt att förstå sig själva
bättre, säger Alf Johannesson.
Om fler kunde få behandling för sin ADHD, vore det en stor förändring för
många intagna, menar Alf Johannesson.
– Vad gäller ADHD-medicinerna, kan förändringarna vara rent revolutionerande.
Tänk dig själv att aldrig kunna sitta stilla, aldrig kunna koncentrera
dig...hur skulle ett sådant liv vara? De har varit runt ute i samhället och
ställt till det för sig själva och andra och i många fall farit väldigt
illa.