För fem år sedan medicinerade 9 500 barn och ungdomar för sin adhd. I år är de
cirka 25 000. Är den ökade medicineringen ett tecken på att barn och
ungdomar med svårigheter blir hjälpta till ett bättre liv?
Eller är det läkemedelsbolagen som trycker på så att barn får mediciner i
onödan? Det har varit en vattendelare i debatten den senaste tiden.
Frågan är högaktuell hos Socialstyrelsen som nu granskar förskrivningarna.
– Vi ser en mångdubblering av personer som hämtar ut recept på medicinerna och
det har skett på bara fyra år. En naturlig tanke är att det är väl mycket,
säger Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatri på Socialstyrelsen.
I Danmark har förskrivningen av adhd-mediciner stigit ännu kraftigare än i
Sverige. Danska Sundhedsstyrelsen, motsvarigheten till Socialstyrelsen,
utreder också varför.
– Förskrivningen av adhd-medicin har stigit i en grad som vi sällan har sett
på något område inom medicinen. Den stora frågan är om stigningen ger
anledning till oro. Det gör den inte nödvändigtvis, för stigningen kan
förklaras med att många adhd-patienter nu upptäcks och blir hjälpta av
medicin. Men vi är långt ifrån säkra på att så är fallet, säger Anne Mette
Dons, tillsynschef på Sundhedsstyrelsen, till Dagens Medicin.
Carsten René Jørgensen, professor i klinisk psykologi vid Århus universitet,
anser att läkemedelsindustrin har stort inflytande på adhd-området. Han är
orolig för att medicinerna blir en snabb lösning på ett större
samhällsproblem:
– Skolan har mindre plats i dag för oroliga barn. Alla ska fungera optimalt
för att inte störa kamraterna. Det medför stor press från föräldrar och
lärare att påbörja medicinering, eftersom den får bort symptomen snabbt.
Risken är att vi har för bråttom, ställer fel diagnos och sedan bara ger
barnen piller.
– När medicineringen upphör kan grundproblemen finnas kvar.
Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset i Göteborg, är inte oroad över utvecklingen.
– Den är en konsekvens av att vi känner igen fler barn med adhd. Om vi
accepterar att 4–5 procent av alla barn har adhd är det trots allt en liten
del av dem som får medicin. Vi ser samma utveckling i hela världen som en
följd av ökad kunskap, säger han.
Inom den svenska barnpsykiatrin ska mediciner sättas in först när andra
åtgärder har prövats. Undantaget är barn som har svåra symptom när de får
sin diagnos.
Peik Gustafsson, överläkare vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i
Malmö, tror inte att svenska barn får mediciner i för hög utsträckning. Hans
erfarenhet är att mindre än hälften, kanske bara vart femte barn,
medicinerar för sin adhd:
– Men mediciner behöver kombineras med annat stöd. Jag är lite orolig att vi
inte gör tillräckligt för de här barnen. Det kan gå illa för dem och vi har
tyvärr inte så mycket annat att erbjuda. Det saknar jag.