Som ett direkt resultat av de diskussioner som fördes under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 satsas nu drygt två miljarder kronor för att komma tillrätta med problemet med bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika.
EU-kommissionen satsar runt hälften av pengarna, andra hälften kommer från den forskande läkemedelsindustrin, däribland Astra Zeneca. Det nya programmet, New Drugs 4 Bad Bugs, ska stimulera jakten på nya antibiotika.
– Det här är en helt unik satsning, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och ordförande för React, det internationella nätverket mot antibiotikaresistens.
Resistenta bakterier skördar allt fler liv. Exakt hur många är det ingen som vet, men de uppskattningar som gjorts visar att minst 25 000 människor inom EU dör per år till följd av antibiotikaresistens. I Sverige dör mellan 20 och 30 per år.
– Vi vet att både gamla och barn på har dött därför att det inte funnits antibiotika som fungerar.
Hittills har politikerna blundat för problemet och förlitat sig på industrin, de forskande företagen. Men resultaten har uteblivit. Den senaste nya antibiotikaklassen kom 1987. Sedan dess har allt fler företag lagt ner sin forskning. Astra Zeneca är ett av få som envist har fortsatt. Nyligen beskrev dock WHO forskningsportföljen med nya mediciner under utveckling som ”praktiskt taget tom”.
Det stora problemet, enligt Otto Cars, är rent vetenskapligt. Att många resistenta bakterier har så tjocka cellväggar att det är svårt för läkemedlet att ta sig in och döda dem. Och om det ändå lyckas, finns mekanismer som gör att medicinen spottas ut igen.
Därför behövs en kraftsamling där akademierna samarbetar med industrin för att hitta nya lösningar.
Det kanske inte går, vi kanske har kommit till vägs ände?
– Det är en mycket obehaglig tanke.