– Gårdsstödet utgör femton–tjugo procent av vår omsättning och är en naturlig del av verksamheten, säger Fred- ric Piper på Högestad och Christinehof utanför Ystad, som får mest i hela landet.
Han säger att han skulle tvingas säga upp personal om stödet drogs in.
Det är 5,2 miljarder som delas ut till svenska jordbruk med början 1 december. Högestad och Christinehofs förvaltning får 4,6 miljoner kronor och K C Ranch i Torna Hällestad kommer tätt efter. Sexton av de tjugo mest gynnade gårdarna ligger i Skåne.
Enligt Tomas Eriksson på Jordbruksverkets utbetalningsenhet har fördelningen skett på samma sätt sedan 2005 då arealstödet infördes.
Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson är skeptisk till reglerna som gynnar företag med bördig mark och stora ytor. Han säger att det finns tendenser till att ägare kan slå sig till ro och sluta odla på grund av stödet.
– Om ett syfte är att hålla markerna öppna kan man också ifrågasätta varför stödet är högre för bördig mark i söder än för gårdar i skogslänen i norr, säger han.
Gårdsstödet är en utveckling av tidigare stöd till spannmålsodlingar och mark i träda. Jordbruksverket delar ut 1 000–3 000 kronor per hektar beroende på jordens kvalitet. Villkoret är att gården sköts efter vissa regler om miljö och djurskydd. Marken behöver inte odlas, men den får inte växa igen.
Bakom finns en historia som sträcker sig till 1950-talet. Då infördes stöd för att matproduktionen skulle komma igång efter kriget. Under 1990-talet enades EU om att sänka priserna för att komma tillrätta med ett överskott. Jordbruken kompenserades med stöd som räknades efter hur mycket var och en förlorade. Därmed blev det mest för de stora gårdarna med hög avkastning.
Jordbruksstödet diskuteras ständigt. Både den nuvarande regeringen och den förra har talat för en mindre kostsam jordbrukspolitik, men inte lyckats ändra reglerna. Det är EU som bestämmer.
– Många medlemsländer är för stödet, säger Harald Svensson.
Svenska jordbrukare får en bit under genomsnittet av vad som delas ut till deras kolleger ute i Europa.
EU:s jordbruksministrar ska förhandla fram nya regler till 2014. Ett förslag kan bli klart under nästa år. Harald Svensson berättar att det bland annat diskuteras en gräns per gård på tre miljoner.
– Men det kan bli en tandlös regel. Ägarna kan dela upp företagen, säger han.