Resurserna till äldrevården har minskat under två decennier – trots att
antalet äldre har ökat.
Mellan 2000 och 2009 minskade de offentliga resurserna till äldrevården med 6
procent, samtidigt som antalet äldre ökade med 9 procent, enligt professorn
i socialt arbete Marta Szebehely, vid Stockholms universitet.
Per person över 80 år har knappt var sjunde krona försvunnit ur äldrevårdens
budget.
– Det är jätteallvarligt av en rad skäl. När pengarna minskar såhär hotas ju
kvaliteten.
Enligt Marta Szebehely står nu politikerna inför ett viktigt vägval.
Svenskarna är fortfarande relativt nöjda med äldrevården i internationella
jämförelser, och hittills har idén i Sverige varit att rik och fattig ska ha
samma rätt till äldreomsorg. Men om de offentliga resurserna minskar
ytterligare kan det målet äventyras.
– När pengarna minskar så här hotar det också systemets legitimitet. Man
riskerar att hamna i en situation där de som har råd söker andra, privata
lösningar. Det finns en risk för en ny ojämlikhet, säger Marta Szebehely.
Under 1990-talet minskade inte resurserna till äldrevården i absoluta termer,
men de ökade mycket långsammare än antalet äldre över 80 år ökade. År
1990–2000 ökade de offentliga resurserna till äldrevården med 5 procent, men
antalet personer över 80 år ökade med 22 procent, vilket innebär minskning
av resurserna med 15 procent per person över 80 år i befolkningen, enligt en
sammanställning som Szebehely gjorde till en SNS-rapport nyligen. 2000–2009
var minskningen per person över 80 år 13 procent.
Under 2000–2009 minskade pengarna även reellt, samtidigt som antalet äldre
ökade. Att resurserna har minskat beror enligt Szebehely bland annat på att
kommunerna sedan 1990-talet har satsat alltmer på funktionshindrade och
barnomsorg. Jobbskatteavdraget har på senare år minskat kommunernas intäkter.
– Det här är ju väldigt angelägna uppgifter för oss politiker att ta till oss.
Jag tror inte att de som arbetar i verksamheten blir förvånade, säger Lena
Hallengren, Socialdemokraternas vårdpolitiska talesperson.
Lena Hallengren vill att det ska föras en öppen diskussion om vad äldrevården
ska få kosta. Hon menar att svenskarna måste fråga sig: Är vi beredda att
betala mer för äldrevården och vilken kvalitet förväntar vi oss?
– Vi ser ju konsekvenserna av att pengarna har minskat. Det är lätt att kasta
sig ut i en vild jakt på de privata företagen. Men det riktigt viktiga är
fortfarande att det är kommunpolitikerna som är ansvariga för att alla äldre
i alla kommuner får den omsorg och service de behöver, säger fackförbundet
Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Flera problem uppstår enligt Nordström när resurserna minskar. Dels får inte
alla äldre vård, eller tillräckligt mycket vård, dels får inte de som ska
leverera vården tillräckliga förutsättningar för att göra det på ett
kvalitativt och värdigt sätt.
Huvudbekymret är bemanningen, enligt Nordström, som redan för ett år sedan
varnade äldreminister Maria Larsson (KD) för att det började bli för dåligt
bemannat inom äldrevården.
– Man bemannar efter budget, man bemannar inte efter behov, säger Nordström.