Mindre spill och mer teknik ska föda världen

Hur ska världen klara att mätta nio miljarder människor år 2050? Det går, menar brittiska forskare. Ett sätt är att använda all mat som produceras. I dag förstörs 30–40 procent av alla livsmedel på jorden.

Det finns fler metoder att förstärka världens tillgång på mat.

Bättre teknik och infrastruktur, utvecklad genteknik, minskat köttätande, fler och effektivare fiskodlingar och nya samarbetsformer mellan vetenskap, ingenjörskonst och ekonomiska strategier är några.

Men utvecklingen måste ske under former som tar hänsyn till jordens begränsade resurser.

Det menar tio forskare i den brittiska regeringens expertgrupp för framtidsvisioner inom mat- och lantbrukssektorn i en programförklaring i senaste numret av vetenskapstidskriften Science.

Redan i dag är ungefär en miljard av världens 6,8 miljarder människor undernärda. Enligt FN:s beräkningar passerar befolkningen niomiljardersstrecket något år före 2050.

Mest uppseendeväckande i forskarnas lista över dagens brister i mathanteringen är det gigantiska slöseriet med livsmedel. Det finns i alla led.

I utvecklingsländerna handlar det oftast om bristande förmåga att lagra skördar, att kyla färskvaror eller att över huvud taget få fram produkterna till konsumenter.

I Indien förstörs till exempel 35–40 procent av all mat på grund av brist på kylförvaring. I Sydostasien drabbas en tredjedel av risskördarna av skadeangrepp och förruttnelse.

I de rika länderna finns problemen oftast i andra änden. Där handlar det till stor del om mat som slängs i hem och storkök. Eller råvaror som går till spillo i transporter, förädling och i handeln.

Problemen med livsmedelshantering i utvecklingsländer utgör en av de viktigaste utmaningarna för forskningen.

Det gäller att hitta nya sätt för förvaring som både fungerar och är överkomliga i fattiga och varma länder, anser forskarna.

Ny teknik och större kunskap om bra metoder i lantbruket fungerar. Det visade försök med hållbar strategi i lantbruk som genomfördes i nära trehundra projekt i olika utvecklingsländer.

Tolv miljoner småfarmare med 37 miljoner hektar åkermark deltog. Skördarna ökade i snitt med 79 procent.

Men det krävs fräscha och kreativa allianser mellan teknik, forskning, kapital och regeringar för att hitta nya, hållbara strategier, menar expertgruppen.

Teknologi är ett viktigt inslag i arbetet. Stöd till genteknisk forskning behövs för att hitta godtagbara metoder.

Det handlar om tåligare grödor,

foder till boskap som minskar deras metangasutsläpp och foder i fiskodlingar som ger högre avkastning och färre miljönackdelar.

Däremot är attitydförändringar det svåraste. Att få världen att äta mindre kött tillhör de knepigaste målen.

Men för att rädda matbehovet behövs framför allt en politisk och samhällelig vilja, menar forskarna. Det är bara fyrtio år till 2050.

Frågor och svar om livsmedel

1. Hur mycket mer mat behöver världen producera 2050?

Mellan 70 och 100 procent mer än i dag – för att alla nio miljarder invånare ska kunna äta sig mätta.

2. Hur mycket har ytan för spannmålsodling minskat de senaste femtio åren?

Med nio procent. Samtidigt har produktionen av spannmål fördubblats.

3. Hur har produktionen av mat förändrats de senaste femtio åren?

Den har ökat tre och en halv gång i Kina, fördubblats i Asien i stort, och ökat 1,6 gånger i några sydamerikanska länder. I Afrika sjönk produktionen under många decennier från 1961 och har ökat först på sistone, dock bara till samma nivå som för femtio år sedan.

4. Hur har mängden djur förändrats på femtio år?

Antalet nötkreatur, får och getter har ökat med 150 procent, grisar med 250 procent och kycklingar med 450 procent i den globala livsmedelsproduktionen. En tredjedel av all spannmål som produceras går till djurfoder.

Källa: Science