– Det är en tjänstemannaskrivelse. Jag står inte bakom den, säger hon i en
ny intervju med Sydsvenskan.
Sedan 2003 har sjuktalen sjunkit och statens utgifter för
sjukförsäkringen minskar, förra året med fem miljarder kronor. Varför vill
ni skärpa reglerna?
– Det handlar inte om pengar. Det handlar om att hjälpa och stödja
människor. Att behålla hälsan eller snabbare bli friska.
I förslaget räknar ni med att fler kommer att behöva vända sig
till socialen, hur har ni tänkt då?
– Nu vi ska inte blanda ihop sakerna. Det har gått ut en
departementsskrivelse på remiss. Det är inte regeringens skrivelse, det är
en tjänstemannaskrivelse.
Står du inte bakom förslaget?
– Det är underskrivet av tjänstemannen på departementet. Vi har skickat ut
det för att testa det som diskuterats på tjänstemannanivå. Vi vill
åstadkomma en bättre sjukskrivningsprocess med förebyggande arbete.
Tjänstemännen har gjort en skrivelse i enlighet med de intentionerna. Jag
vill inte gå händelserna i förväg och säga vad propositionen kommer att
innebära.
När du fick departementsskrivelsen och läste den, var du nöjd då?
– Ni måste skilja på en regeringsproposition och en tjänstemannaskrivelse.
Var du nöjd med skrivelsen?
– Jag står inte bakom den. Den är en tjänstemannaprodukt. Jag står bakom den
så till vida att det är ett förslag i enlighet med intentionerna från
regeringen. Men jag står inte bakom skrivelsen.
En del i förslaget handlar om att införa tidsgränser på tre, sex och
tolv månader där den sjukskrivne först ska omplaceras hos sin arbetsgivare
och sedan söka nytt arbetet på hela arbetsmarknaden. Vad tycker du om
gränserna?
– Det förslaget kan jag stödja, och nu behandlar vi remissvaren. De flesta
har synpunkter på att det är bra med tidsriktlinjer, men undrar när det
kommer att kunna införas, och om Försäkringskassan klarar att sätta igång
alltsammans samtidigt.
Försäkringskassan är ytterst tveksam i sitt remissvar, hur reagerar du
på det?
– Till hur de ska göra ja, men jag vet att många remissinstanser tycker att
det är bra. När vi pratade med varandra senast hade inte yttrandena kommit
in och då var det självklart för mig att stå fast vid tidsgränserna. (I
Sydsvenskan för sex veckor sedan sade ministern att ändringar i förslaget
sannolikt inte var aktuella.) Vi har fått mycket synpunkter, positiva men
också ifrågasättande. Det är min intention att lyssna på remissinstanserna.
En av slutsatserna i förslaget är att fler människor kommer att
utförsäkras och behöva söka socialbidrag. Hur ser du på det?
– Det är inte vår ambition. Absolut inte. Det står i förslaget att man efter
ett år i särskilda fall ska kunna fortsätta vara sjukskriven med 80 procents
ersättning i ytterligare arton månader. Alltså vid 30 månaders sjukskrivning
så ska man vid särskilda fall kunna fortsätta sjukskrivningen.
– Vi vill åstadkomma något som är bättre än i dag. Företagshälsovården har
inte några muskler, vi har inte den rehabilitering som människor
efterfrågar, många unga människor blir förtidspensionerade mot sin vilja, vi
har världens längsta passiva sjukskrivningar. Vi tillvaratar inte människors
arbetsförmåga. Det vill jag och regeringen ändra på.
I förslaget står att ”alla berörda sjukfall inte kommer uppfylla
kriterierna för icke tidsbegränsad sjukersättning. Bland dessa kommer det
sannolikt att finnas personer som kommer att ansöka om ekonomiskt bistånd
från socialtjänsten”. Hur tänker du kring det?
– Jag vill inte diskutera departementsskrivelsen som varande regeringens
kommande proposition. Nu har vi fått in ett hundratal remissvar på detta.
Utifrån detta kommer regeringen att ta ställning för eller emot.
Allt fler människor vänder sig till länsrätterna och överklagar
Försäkringskassans avslag om sjukpeng och sjukersättning. I södra Sverige
har antalet överklaganden nästan tredubblats sedan 2003. Vad säger det dig?
– Att vi har en ohälsa som har ökat. Och att antalet personer som fått ett
beslut också har ökat under de här åren.
Ohälsan har inte ökat sedan 2003, den har tvärt om minskat. Kommentar?
– Jag säger så här: de som klagar anser sig tydligen ha fått felaktiga
beslut. Då är det viktigt att se hur många av de överklagade besluten som
man får rätt i. De är inte lika många.
Vad säger det dig att allt fler människor överklagar?
– Det är en tendens i hela samhället, folk är mer initierade än förr. Man
kan känna sig förfördelad. Det kan jag förstå med tanke på att så många
människor har fått sjuk- och aktivitetsersättning utan att ha bett om det.
Jag har så många ungdomar som kontaktar mig. En flicka satt häromdagen hos
mig, och Expressen var med, hon sa: ”Cristina, jag har varit sjukskriven i
fem år, jag vågar inte lyfta telefonluren längre när någon ringer från ett
dolt nummer för jag tror att det är Försäkringskassan som ska
förtidspensionera mig”.
Vi talar om människor som fått avslag av Försäkringskassan om
sjukpenning eller aktivitets- och sjukersättning.
– Det kan vara på gott och ont. Ont därför att fel har begåtts av
Försäkringskassan, och bra därför att folk faktiskt agerar och reagerar mer
än förut. Självklart ska vi arbeta för att besluten ska bli så rätt som
möjligt.
Sjukskrivning av gravida ifrågasätts allt oftare av Försäkringskassan.
Läkare får ägna mycket tid åt brevväxling med Försäkringskassan när den
underkänner specialisternas bedömningar. Hur ser du på det?
– Det är en sak i första hand mellan den sjukskrivande läkaren och
patienten. Jag hörde på tv nyligen att just gravida ska ha en ökad grad av
sjukskrivning.
Vem sa det?
– Det var på nyheterna, en rapport om gravida kvinnor och smärta.
Skriver du under på det?
– Jag är inte läkare. Jag är politiker och ska göra regler.
Du är högsta ansvariga politiker i det här fallet. Vad tycker du?
– Om du uppmanar mig att säga något sådant, så uppmanar du samtidigt folk
att anmäla mig till konstitutionsutskottet för ministerstyre. Vad jag kan
säga är: ska alla med foglossning ha sjukskrivning? Ja, tycker många. Andra
säger att jag kan jobba en dag i veckan eller två, eller en timme om dagen.
För mig som sjuksköterska under många år är det självklart att det måste
vara i samtal mellan patienten och den sjukskrivande läkaren som det bestäms.
Ändå ifrågasätter Försäkringskassans handläggare alltmer läkarna. Vad
säger det dig?
– Socialstyrelsen och Försäkringskassan har utvecklat ett beslutsstöd
[riktlinjer] för sjukskrivningarna tillsammans med läkarna. Min ambition är
att de ska tala samma språk.
Försäkringskassan använder i många fall riktlinjerna som skarpa regler.
Hur ser du på det?
– Det strider mot intentionerna. Riktlinjerna ska vara läkaren till hjälp
och vägledning. Skulle det visa sig att läkarna och Försäkringskassan inte
klarar av att hantera det, då får vi ta i det. Vi behöver också en samlad
bedömning av vad arbetsförmåga är för något, och därför har jag gett
uppdraget till Anna Hedborg (före detta socialdemokratisk
socialförsäkringsminister) att utreda detta. Hon har fått ett år på sig.
Vad tycker du om att personer med lättare psykiska besvär och värk inte
längre ska få sjuk- och aktivitetsersättning? (Det som tidigare hette
förtidspension.)
– Det är en fråga mellan den sjukskrivande läkaren och patienten, inte för
mig som politiker.
Vilka tycker du ska ha rätt till aktivitets- och sjukersättningar?
– Jag tycker inte vi ska ha en obligatorisk prövning efter e
tt år. Den som behöver det ska få det direkt.
Men vilka kan tänkas få det?
– Personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga.
Ge några exempel.
– Det ska inte jag göra, det ska läkarna göra.
I förslaget anges exempel på vilka som inte ska räkna med sådan
ersättning. Nu ber vi dig om exempel på vilka som ska kunna få det.
– Jag kommenterar inte förslaget förrän vi skrivit en proposition. Vad jag
kan säga är att många fått en förtidspension utan att ha bett om det. Det är
inte rätt. De ungdomar som vill arbeta ska ha hjälp och stöd. Hur många av
de 553000 personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning kommer tillbaka
till arbetslivet? 1 procent, säger Riksrevisionen. Det är bedrövligt. Vi
vill lägga pengar i början av en sjukskrivningsprocess, med rehabilitering.
Jag har lagt förslag om ett avtal om företagshälsovård och om 3,5 miljoner
kronor till rehabilitering, en sjukskrivningsprocess som är mer aktiv där
inte personer med automatik blir förtidspensionerade. De som verkligen
behöver förtidspension ska ha det från dag ett. De som har en liten
arbetsförmåga ska ha förlängd sjukpenning. De får del av arbetspolitiska
insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Den som inte återfått sin arbetsförmåga efter sex månader kan bli
utförsäkrad. Vad ska man göra då?
– Sjukförsäkringen är ingen yrkesförsäkring. Har man ingen arbetsförmåga
finns man i sjukförsäkringen, har man arbetsförmåga ska man inte finnas i
sjukförsäkringen.
Många får förslag från Försäkringskassan om att ta jobb som
telefonsäljare. Vad är din kommentar?
– Jag ställer den retoriska frågan: om jag inte kan arbeta vidare med mitt
yrke, ska jag då vara kvar i sjukförsäkringen om jag kan arbeta i ett annat
yrke?
Propositionen ska vara klar den 27 mars. Nya regler föreslås träda i kraft
den 1 juli i år.