– Bristerna är inte acceptabla, säger Malin Engdahl på Jordbruksverket.
Skåne är jämte Kronobergs och Kalmar län de län som hanterat övergången från
kommunalt till statligt djurskydd sämst. Enligt Malin Engdahl sammanfaller
missförhållandena med att antalet inspektörer blev betydligt färre efter
förändringen.
I Skåne minskade antalet djurskyddsinspektörer från 22 till 16.
Just nu är dessutom fyra av de kvarvarande föräldralediga och en sjukskriven
vilket innebär att som flest elva inspektörer är i tjänst.
Men färre inspektörer är inte hela förklaringen.
– Vi har en ledning som inte vet vad jobbet går ut på, säger Lena Järkelid,
djurskyddsinspektör som nu har sin bas på länsstyrelsens kontor i
Kristianstad.
Ledningens brist på kunskap säger hon leder till felaktig prioritering av
arbetsuppgifterna och att högen av anmälningar växer på hennes och
kollegernas bord.
När Lena Järkelid jämför med de år hon arbetade i Svalövs kommun blir
skillnaderna stora:
– Fick jag till exempel en vanlig typ av anmälan, om till exempel en hund som
skällde eller stod bunden i en löplina hela dagar, så undersökte jag
förhållandena samma dag eller senast dagen efter.
– Nu kan det gå två veckor eller mer innan saken undersöks, säger Lena
Järkelid.
Både Veterinärförbundet och fackförbundet Naturvetarna, som organiserar
djurskyddsinspektörerna, är starkt kritiska till länsstyrelsernas
misslyckanden.
– Man var för sent ute i sin planering och i Skåne tillsattes en ledning som
inte var mogen uppgiften, säger Jonny Andersson på Naturvetarna.
Han jämför med Östergötland där djurskyddet både ligger centralt till i länet
och åtminstone den akuta djurskyddstillsynen fungerat från första dagen.
Johan Beck-Friis på Veterinärförbundet pekar på en ogenomtänkt organisation
och en brist på pengar.
– Det gavs aldrig några direktiv från regeringen om hur länsstyrelserna skulle
gå tillväga för att bygga upp verksamheten, säger han.
Ansvariga för djurskyddet på länsstyrelsen i Skåne vet inte när anmälningar om
djur som far illa kommer att börja hanteras inom rimliga tider. Fler
inspektörer håller på att anställas och de som är föräldralediga kommer
tillbaka efter sommaren.
– Vi har fått in väldigt många ärenden och många av dem är ärenden som redan
avgjorts av kommunerna men där anmälarna gör ett nytt försök, säger
djurskyddschefen Johan Jonmark.
En del av kritiken mot det bristande djurskyddet är att Johan Jonmark aldrig
arbetat med det tidigare. Att han därför saknar förmåga att styra och
prioritera arbetsuppgifterna.
– Jag har lång erfarenhet av annat tillsynsarbete som rört berg-, grus- och
torvtäkter. Men jag skall lära mig bättre om djurskyddet.
Jonmarks chef, chefsjuristen Per Almström, anger också han en stor mängd
ärenden som huvudförklaring till att handläggningstiderna blivit – som han
säger – oacceptabelt långa.
Kontrollerade ni inte på förhand hur många ärenden som hanterades när
kommunerna var ansvariga?
– Ingen hade räknat med att gamla ärenden skulle dyka upp en gång till.
Du anställde Johan Jonmark. Vad säger du om kritiken att han aldrig arbetat
med djurskydd?
– Jag känner att det är en bra rekrytering. Man behöver inte vara expert på
ett ämne för att vara chef. Situationen som djurskyddet befinner sig i kan
inte lastas på Johan. Vi arbetar för fullt med att komma ner i rimliga
handläggningstider, säger Per Almström.