LUND. Avhandlingen visar även att råttornas korttidsminne försämras.
Arbetena har gjorts av Henrietta Nittby, 24 år, som har hunnit med sin
doktorsavhandling på tre och ett halvt år parallelllt med studierna till
läkare.
– Jag är intresserad av hjärnan och ville syssla med något som angår många
människor, förklarar hon sitt val av ämne.
Hennes handledare, professorn i neurokirurgi Leif G Salford vid Lunds
universitet, har i många år studerat hur mobiltelefoner påverkar hjärnan.
För omkring tio år sedan visade han och hans medarbetare att telefonernas
elektromagnetiska strålning öppnar blod-hjärnbarriären, ett skydd som
hjärnan har mot skadliga ämnen.
Genom öppningen läcker proteinet albumin från blodet in i nervceller, där de
inte ska vara. Forskarna såg att ett par procent av cellerna blev sjuka och
dog och att de inte dog en naturlig död.
Fynden oroade och forskarna varnade för att mobiltelefoner skulle kunna orsaka
sjukdomar som demens och MS.
– Blod-hjärnbarriären hos råttor är lik människans. Och vi vet att bara en
hundradel, en tusendel eller en tiotusendedel av gränsvärdet för den energi
mobiltelefoner avger räcker för att öppna blod-hjärnbarriären, Det verkar
som effekten är starkare ju mindre energi vi använder, säger Leif G Salford.
Det innebär att mobiltelefoner även kan skada på någon meters håll, under
förutsättning att de alls skadar människor. Ingen vet det säkert.
Henrietta Nittby har undersökt beteende och korttidsminne hos råttor som
utsattes för elektromagnetisk strålning två gånger i veckan i 55 veckor.
Beteendet förändrades inte. Däremot försämrades korttidsminnet jämfört med
en kontrollgrupp som inte hade utsatts för strålning.
– Men när vi tittade på vävnaden hos de döda försöksdjuren såg vi ingen
skillnad, berättar hon.
Henrietta Nittby har även studerat generna i de delar av hjärnan som styr
beteende och minne. Enligt sin handledare är hon först i världen med detta.
– Vi försökte hitta en förklaring till att albumin läcker till nervcellerna.
Det gjorde vi inte men vi upptäckte förändringar hos generna, inte i enstaka
gener men i grupper som hänger ihop funktionellt. Många gener hade små
förändringar.
Doktoranden och hennes handledare är överens om att studierna av
mobiltelefonerna måste fortsätta.
– Jag tycker inte det är konstigt om tumörer utvecklas lättare i gener som
utsätts för påverkan dag efter dag i många år, säger Leif G Salford.
Var står Lund internationellt i forskningen?
Henrietta Nittby:
– Lika många laboratorier som får resultat som våra, lika många hittar
ingenting. De här studierna är väldigt komplicerade och kan göras på många
olika sätt. Resultaten blir därefter.
Leif G Salford:
– Det finns otroligt starka intressen mot de resultat vi och andra får. Jag
tycker att mycket starka skäl talar för att industrin börjar letar efter nya
tekniska lösningar för mobiltelefonerna.