Äggfrysning innebär att man hormonbehandlar en frisk kvinna så att flera ägg mognar på en gång. Sedan plockar man ut äggen och lägger dem i det flytande kvävets 196 minusgrader. Äggen kan förvaras under lång tid, tills kvinnan är redo att bli förälder.
Metoden har använts i flera år för kvinnor som av medicinska skäl behöver frysa sina ägg, exempelvis inför en cellgiftsbehandling eller en operation där äggstockarna tas bort.
Men nu kan även friska kvinnor spara ägg från ung ålder, som en slags mammaförsäkring.
Den biologiska klockan stoppas ett slag.
Den stora skillnaden är nämligen att äggen inte åldras under frysförvaringen, vilket de annars gör i kvinnans kropp.
– Vi har god erfarenhet av att frysa embryon, men ägg är känsligare och därmed svårare att frysa. Det finns en relativt ny teknik, en sorts snabbfrysning, där studier visar bra resultat för äggens överlevnad. Hittills har över 900 barn fötts i världen efter provrörsbefruktning med upptinade ägg. De har varit lika friska som andra barn, säger Pia Saldeen.
Redan i dag erbjuds social äggfrysning på en del privata kliniker utomlands.
Att skjuta upp föräldraskapet med den här tekniken är lagligt i Sverige, men kontroversiellt.
Pia Saldeen konstaterar att det finns etiska frågor som kliniken måste ta ställning till. Vad händer exempelvis om en kvinna fryser in sina ägg som tjugofemåring och vill plocka ut dem lagom till sextioårsdagen?
– Det skulle innebära enorma medicinska risker och ett etiskt problem. För en kvinna som är fullt frisk kanske en övre åldersgräns runt fyrtiofem år är lämplig. Vi behöver fundera på det och skriva in sådant i kontrakten.
Pia Saldeen ser social äggfrysning som ett sätt att förhindra ofrivillig barnlöshet, på grund av biologisk ålder. Det kan också vara ett alternativ till äggdonation.
– Kvinnan kanske vill använda sig av metoden för att hinna med utbildning och karriär före föräldraskapet. Kanske har hon inte hunnit träffa den rätte. Skälen är irrelevanta. Det måste vara upp till kvinnan själv att besluta om det här, säger Pia Saldeen.
På samma sätt resonerar Claus Yding Andersen, professor vid Rigshospitalets reproduktionscentrum. Han vill starta ett forskningsprojekt för att se hur stort intresset är bland välutbildade unga danskor.
– Förstföderskorna blir hela tiden äldre och från politiskt håll vill man att kvinnorna ska få barn tidigare. Det är lätt att säga, men vad gör man när samhället ser ut som det gör? Så länge man betalar äggfrysningen privat tycker jag det är upp till varje kvinna att fatta sitt eget beslut, säger han.
I Danmark får äggcellerna frysförvaras i högst fem år. Någon sådan tidsgräns finns inte i Sverige.
– Det öppnar för medicinsk turism över Bron, säger Claus Yding Andersen.
Men alla är inte positiva till friska kvinnors möjligheter att spara ägg för senare bruk. Den europeiska sammanslutningen för reproduktionsmedicin anser fortfarande metoden experimentell.
Outi Hovatta, professor i obstetrik och gynekologi i Stockholm, tror att det kan öka pressen på unga kvinnor.
– Det är en sak om en nyskild kvinna i trettioårsåldern vill frysa ägg för att kunna få familj med en ny partner. Men jag tror att det kan stressa unga flitiga kvinnor. Det känns tveksamt att uppmuntra dem till medicinska åtgärder som ändå medför små risker. Då vore det bättre att stödja kvinnor som vill bli gravida under studietiden.