Natten till den 8 maj i fjor väcktes en 41-årig svensk medborgare från
Norrköping av att amerikanska soldater stormade in i huset i Bagdad där han
sov.
Mannen försågs med handbojor och ögonbindel. Han fördes till
säkerhetsanstalten Camp Cropper, ett ökänt ställe som byggts ut när
amerikanerna tvingades stänga skandalfängelset Abu Ghurayb.
Enligt svenska UD anklagas 41-åringen för samröre med terrorister. Oklart på
vilket sätt. Mannens familj i Norrköping har uppgett att han rest till
Bagdad för att starta en firma.
I juli i år fick personal från den svenska ambassaden besöka mannen. Nyligen
överfördes han till irakiskt förvar. Ett och ett halvt år efter gripandet
har han inte ställts inför rätta.
– Vi arbetar för att han ska få en rättslig prövning, säger Miriam Mannbro,
departementsråd vid UD.
Efter terrorattacken den 11 september 2001 fick USA med sig EU och sina
allierade i tredje världen på ett globalt krig mot terrorismen. Det har lett
till gripandet av tusentals islamister som påstås ha koppling till terrorism.
Många utsätts för tortyr. Många hålls inspärrade utan att ställas inför rätta
och få en chans att försvara sig mot misstankarna.
– Flera länder har skärpt sina terroristlagar efter 11 september. Polisen gör
stora svep efter misstänkta. Folk torteras och döms på vaga grunder, säger
Elisabeth Löfgren på Svenska Amnesty.
Enligt ett dokument från UD, som Sydsvenskan tagit del av, sitter i dag 183
svenska medborgare frihetsberövade i länder utanför Norden. De flesta för
vanliga brott: narkotikasmuggling, rån, bedrägerier och mord.
Men minst nio av de fängslade svenskarna anklagas för terrorism. Fyra av dem
är dömda.
Mirsad Bektasevic från Kungälv greps 2005 i en lägenhet Sarajevo endast 18 år
gammal. Polisen påträffade en inspelad självmordsvideo, sprängmedel och
bombbälten. En bosnisk domstol dömde honom till åtta års fängelse.
För bara en vecka sen föll domen i USA mot 44-årige Oussama Kassir. Svensken,
som är född i Libanon, greps för tre år sedan i Tjeckien, anklagad för att
ha försökt bygga ett jihadistiskt träningsläger i Oregon. Han fick livstids
fängelse.
I ett fängelse i Algeriet sitter dessutom en 43-årig svensk, som även har
algeriskt medborgarskap, dömd till tre års fängelse för terroristrelaterad
verksamhet.
Den fjärde svenske medborgaren som är dömd utomlands för terrorbrott är en
56-årig affärsman med rötter i Marocko. Han greps julhelgen 2006 på sitt
kontor i Tetouan, anklagad för att ha värvat frivilliga till heligt krig i
Irak och dömdes till tre års fängelse av en domstol i Casablanca.
Flera svenska medborgare har på senare år gripits på misstankar om terror, men
senare släppts. En 36-årig man från Landskrona fängslades i maj i Libanon,
torterades, och frigavs i juni.
Andra terroristanklagade hålls fortfarande inspärrade utan att ha blivit dömda.
I Paris är en 24-årig svensk häktad, misstänkt för att tillhöra en tunisisk
islamistcell som varit i Somalia och stridit.
Och i Islamabad i Pakistan har nu den förre Guantánamofången Mehdi Ghezali och
hans ressällskap – 28-årige Munir Awad och 19-åriga Safia Benaouda och deras
tvåårige son – varit frihetsberövade i en månad.
Svenskarna anklagas för samröre med terrorister, men exakt på vilket sätt är
höljt i dunkel. Enligt en pakistansk polisrapport reste de in i Pakistan
från Iran i slutet av augusti och var vid gripandet på väg mot norra
Waziristan, ett laglöst område och ett fäste för terrornätverket al-Qaida.
De bar svenska pass, men saknade visum.
Awad och Benaouda satt 2007 fängslade i Etiopien, dit de förts efter att ha
gripits i Somalia. Själva uppgav de att de hade rest på semester till det
krigshärjade landet, men försökt fly till Kenya när de hamnat mitt i
striderna.
Så småningom släpptes paret efter tyst svensk diplomati – precis som skedde
med Mehdi Ghezali 2004, då han suttit två och ett halvt år i USA:s fångläger
i Guantánamo.
Den här gången är det osäkert vilken hjälp fångarna i Pakistan får från UD. I
onsdags besöktes de av tjänstemän från svenska ambassaden.
– Vi har svårt att bedöma vad UD gör eftersom de lagt locket på, säger
Elisabeth Löfgren på Amnesty.
– Det ingår i vårt konsulära uppdrag att se till att alla svenska medborgare
som frihetsberövas utomlands får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda,
säger Miriam Mannbro vid UD.
I samband att pakistanska myndigheter bekräftade att Ghezali gripits gjorde
utrikesminister Carl Bildt klart att regeringen inte tänker dra igång någon
diplomatisk offensiv för att få honom fri.
– Den förra regeringen gjorde enorma insatser för att Ghezali skulle bli fri.
Men jag ser väl inte riktigt det på horisonten för ögonblicket, sade Bildt.
I det globala kriget mot terrorismen samarbetar svenska myndigheter med
säkerhetstjänster inte bara i USA och EU, utan också med regimer i tredje
världen som betraktas som allierade.
När Oussama Kassir bodde i Stockholmsförorten Bandhagen granskade Säpo honom,
utan att kunna styrka några brott. Men efter gripandet i USA har Säpo hjälpt
sina amerikanska kolleger att få fram bevis som ledde fram till
livstidsdomen.
Säkerhetstjänsterna i Sverige och USA har även samarbetat i fallet Ghezali.
När han frigavs från Guantánamo 2004 lovade den svenska regeringen att Säpo
skulle hålla honom under uppsikt.
Att USA betraktar Sverige som ett viktigt land i ”War on Terrorism” framgår av
en rapport om terrorism från US State Departement från i våras:
”Terroristorganisationer utnyttjar Sveriges beaktansvärda skydd för personlig
frihet och mänskliga rättigheter”, konstaterar USA:s utrikesdepartement.
Rapporten slår fast att en rad terrorgrupper har anhängare i Sverige:
al-Qaida, al-Shabaab, Ansar al-Islam och Islamic Jihad. ”Sveriges
asylpolitik drar till sig personer från konflikthärdar”, framhålls i
rapporten.
I samma dokument berättas att ”svenska extremister har dödats i strider i
Somalia.” Samt om den svenske medborgaren Abu Qaswarah, som sköts ihjäl den
5 oktober i fjor i en eldstrid med amerikanska trupper i Irak. Enligt USA:s
regering var han terrornätverket al-Qaidas andreman i landet.