Nu ska lagens effekter utredas

I en artikel i onsdags konstaterade socialantropologen Sara Johnsdotter och gynekologen Birgitta Essén i Malmö att svenska kvinnor som låter operera sina genitalier av estetiska skäl, eller andra icke medicinska skäl, bryter mot könsstympningslagen.

- Det förefaller vara så att de här ingreppen, till exempel där kvinnor låter förminska sina blygdläppar, omfattas av könsstympningslagen. Vi kommer nu att titta närmare på förarbetena i lagen. Det kan leda till att vi uppmärksammar regeringen på att det finns problem i lagstiftningen, säger Per-Anders Sunesson, direktör och chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning.
- Det är Sydsvenskan som lyft frågan för oss. Vi har inte haft någon diskussion om detta tidigare. Det här är absolut värt att undersöka, tillägger utredaren Ulla Holmström.

Två regeringspropositioner från 1981/82 och 1998/99 ligger till grund för könsstympningslagen. Av dem framgår att lagen är riktad mot afrikaner, för att skydda små afrikanska flickor. Fast lagen säger ingenting om ålder eller etnisk bakgrund, bara att den ska gälla oavsett om samtycke lämnats till ingreppet eller inte.

Ingen, bortsett från en person i lagrådet, tänkte på att lagen är tillämplig för alla kvinnor som låter operera sina genitalier utan medicinska skäl.
- Mannen i lagrådet sade att som lagen är skriven nu kommer inte heller svenska kvinnor att kunna göra genitala operationer. Men man struntade i hans invändningar och menade att förarbetena visade att det var den här traditionen man ville åt. Problemet är att det hette omskärelse på den tiden, men när man 1998 skärpte lagen och bytte terminologi till könsstympning så blev det ännu mer applicerbart på svenska kvinnor, säger Sara Johnsdotter.

Varför då diskutera denna fråga? Lagen fungerar ju i bästa fall avskräckande för dem som planerar att låta omskära sina döttrar.
- Problemet är att lagen kom till med en viss målgrupp i sikte, men kom att formuleras mer generellt än så. Lagen har kommit till för att skydda barn. Varför framhävs då inte barnperspektivet i lagen? Ett skäl är att manlig omskärelse är kulturellt accepterat i Sverige och till och med utförs på svenska sjukhus. Om barnen är det viktiga då bör vi formulera en lag som specifikt förbjuder ingrepp i minderåriga flickors genitalier, men låter vuxna kvinnor oavsett etnisk bakgrund själva ta ställning, svarar Sara Johnsdotter.

Kan man inte bara låta saken vara?
- Nej, för likheten inför lagen är satt ur spel. Enligt officiella tolkningar ska lagen även gälla milda former av omskärelse som till exempel prickning där en droppe blod tas från klitoris. Det ska ställas i relation till att samhället godtar piercing av genitalierna hos majoritetsbefolkningen. Unga tonårsflickor kan alltså få klitoris piercad i Sverige.

- Det intressanta är hur vi har två helt olika bilder. När vi talar om afrikaner, även vid milda ingrepp, handlar det om väldigt negativa ingrepp med sexuella och medicinska konsekvenser medan våra egna ingrepp framställs som positiva för sexlivet. Det finns en grundläggande skevhet i perspektivet. Man vill lära nykomna afrikanska invandrare vikten att lämna kulturella traditioner bakom sig. Som om vita människors bröstoperationer och genitalieförändringar skulle stå fria från kultur, säger gynekologen Birgitta Essén.