Negativ NAO, som det kallas, betyder att kall luft från polartrakterna rasar
ner över oss.
Före förra vintern hade det inte hänt på flera decennier.
I stället har en positiv NAO varit standardläget. Varma sydvästvindar som gett
milda, nästan snöfria vintrar i Nordeuropa.
– Nu ser det ut precis som förra vintern. Fortsätter det betyder det kyla. Men
man vet aldrig när det vänder, säger Per Kållberg, meteorolog och forskare
på SMHI.
Meteorologer världen över diskuterar just nu om den negativa NAO:n kommer att
hålla i sig.
Den började i december 2009 och har bestått sedan dess. Vilket är den längsta
perioden på fyrtio år.
Det är bara på vintern NAO:s är betydelsefull för vädret hos oss. Det är då de
varmare Atlantvindarnas bana är avgörande.
– Det fascinerande är att man har känt till det här fenomenet väldigt länge
men har ingen aning om varför det uppstår, säger Per Kållberg.
Hur det uppstår vet man däremot:
• Om det finns ett starkt lågtryck över Island och ett starkt högtryck över
Azorerna i Atlanten styrs varma sydvästvindar upp mot Nordeuropa. En positiv
NAO.
Det innebär varmare och fuktigare väder här samtidigt som Medelhavsområdet får
svalare och torrare. Grönland får svalt. Östra USA blir varmare.
• Om hög- och lågtrycken är svagare styr vindströmmarna ner över Sydeuropa som
får varmare och fuktigare vinter. En negativ NAO.
Nordeuropa ligger då öppet för kalla luftströmmar från norr och öster.
Samtidigt blir det varmare och fuktigare på västra Grönland. Östra USA blir
kallare.
– Börjar vintern med en sådan här negativ NAO kan det hänga i ett bra tag
till. Det ska bli spännande att följa, säger Per Kållberg.
Det kan finnas fler orsaker till strängare kyla över Nordeuropa, enligt en
färsk rapport från två forskare på Potsdams meteorologiska institut.
Paradoxalt nog handlar det om att de stigande globala temperaturerna kan göra
vintrarna kallare.
De högre temperaturerna gör att ismassorna i Berents hav norr om Skandinavien
minskar. Därmed blir de lägre luftmassorna över havet varmare.
Det kan i sin tur kan orsaka kraftiga avvikelser i de atmosfäriska
luftströmmarna.
Enligt forskarnas avancerade datakörningar leder detta till kallare luft över
Nordeuropa och norra Asien.
Det kan bli tre gånger så vanligt med extremkalla vintrar i dessa områden,
skriver de i senaste Journal of Geophysical Research.
Både Potsdaminstitutet och tidskriften är välrenommerade, konstarerar SMHI:s
Per Kållberg.
– Så det finns all anledning att ta deras datasimuleringar på allvar.