Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Nya fågelarter i värmens spår

Steglits är en av de ”varma” fåglar...
1 2 3

Nya fågelarter i värmens spår

Sverige. Ett varmare Europa föser fågelarter norrut. Men med högre temperatur får fåglar samtidigt problem. Under häckningsperioden riskerar de att hamna i otakt med tillgången på föda.

– Det är första gången vi ser att fåglar och insekter inte följer klimatet när det ändras, säger Åke Lindström, professor i zooekologi vid Lunds universitet.

Han har tillsammans med andra europeiska forskare gått igenom 20 års data kring fåglar, fjärilar och sommartemperaturer. Studien publiceras i tidskriften Nature Climate Change.

Forskarna har gj ort jämförelser över tid på tusentals platser i sju länder från Spanien i söder till Sverige och Finland i norr. Resultatet visar att både fjärilar och fåglar drar sig allt längre norrut. Men medan en given sommartemperatur hunnit 25 mil under perioden, så har fjärilar i snitt bara flyttat mindre än hälften så långt och fåglarna knappt fyra mil.

Fåglar är me r eller mindre programmerade att lägga sina ägg vid ett visst datum. Tiden ska sammanfalla med att ungarna kläcks när tillgången på föda är som störst.

Åke Lindström säger att ett ändrat klimat ställt till det för mer än en fågelart. Studier i Holland visar till exempel att flugsnappare verkar ha svårt att lämna sina vinterkvarter i Afrika i tid. Arten håller fast vid den gamla klockan medan insekter och fjärilslarver kommer allt tidigare på året.

– Det finns fåglar som är specialiserade på vissa fjärilar och därför kan få problem, säger Åke Lindström. Jag säger inte att det håller på att gå åt helsike men att det finns anledning att hålla koll på förändringen.

I studien har fåglarna delats in i ”varma” och ”kalla” arter, beroende på vilken temperatur de fördrar under häckningen. Det är de varma som drar sig allt längre norrut och in i de kallas utbredningsområden, visar jämförelsen mellan totalt 9 500 platser.

Åke Lindström berättar att Sverige söderifrån tagit emot ett par-tre nya fågelarter per decennium allt sedan 1850-talet. Om takten ökat är oklart men några till står nu och knackar på dörren för att definitivt etablera sig.

– Sverige är vinnare i den omfördelning som sker, säger Åke Lindström. Vi får in fler arter, de flesta söderifrån.

Men om det samtidigt sker en utarmning av arter i södra Europa är oklart.

– Södra Europa har dåligt med data som sträcker sig längre tillbaka i tiden, säger han. Men det verkar som att de ännu inte har förlorat så många arter.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu