Bidraget räcker till högst 5 000 kronor mer i månaden för en förstelärare och till max 10 000 kronor mer för en lektor, förutsatt att de jobbar heltid. Pengarna får bara användas till lön och sociala avgifter.
"Yrkesskickliga lärare ska kunna bli förstelärare som i allt väsentligt ska fortsätta undervisa, men också kunna coacha kollegor, arbeta med att förbättra undervisning, vara huvudlärare i ett ämne eller ansvara för lärarstuderande", skriver regeringen.
Lektorer måste ha lägst licentiatexamen i ett ämne och ska utöver undervisning bland annat kunna bedriva forskning som gynnar undervisningen.
Ungefär 10 000 lärare ska på så vis kunna göra karriär inom sitt yrke. Reformen gäller grundskolan, gymnasiet och motsvarade skolformer.
Statsbidrag betalas ut med högst 85 000 kronor per år för förstelärare och högst 170 000 kronor per år för en lektor.Utbildningsminister Jan Björklund (FP) ska lägga fram ett lagförslag till våren, så att de nya karriärstegen kan införas i juli 2013, lagom till nästa läsår.
Pengarna tillförs etappvis för att vara i full kraft från 2016.
Jan Björklund tycker att det är naturligt att staten bidrar med pengar när den inför nya karriärsteg. Men han kommer att ha koll på att pengarna verkligen går till lönelyft för lärare i den nya karriärstegen.
– De får bara användas till detta. De är öronmärkta och kommuner som vill använda pengarna till annat kommer inte att få dem, säger Björklund.
Miljöpartiets utbildningspolitiske talesman Jabar Amin tycker att förslaget är ett positivt steg, även om det inte är tillräckligt.
– Nittio procent av lärarkåren får inget lönelyft med det här förslaget, säger han, med hänvisning till Jan Björklunds uppskattning om att pengarna räcker till 10 000 tjänster.
MP föreslår i sin budgetmotion 5 miljarder kronor under tre år för kompetensutveckling och löneökningar för lärare.
Amin anser också att innehållet i lektorstjänsterna behöver specificeras mer.
– Det får inte bara bli en akademisk tjänst på skolorna, säger Amin.
Lärarnas Riksförbund är mycket nöjda med regeringens förslag.
– Det här är helt i linje med vad vi efterfrågade i en debattartikel 2011. Det är precis vad vi vill, säger ordförande Metta Fjelkner.
Syftet med de nya karriärstegen är att göra läraryrket mer attraktivt och få fler att söka sig till lärarutbildningarna.
– Det klart att det inte kommer att hända nästa vecka, men jag är helt övertygad om att det kommer att bli på det viset när det blir förenat med ett påslag på lönen som kan jämföras med andra motsvarande akademiska yrken, säger Metta Fjelkner.
Hon tycker att det är positivt att det införs nya karriärvägar, som gör det möjligt att fortsätta undervisa. Lärare som i dag vill göra karriär måste oftast lämna klassrummet för att exempelvis bli rektor.