Naturvårdsverket har nyligen undersökt hur mycket kläder och hemtextilier vi köper i Sverige, och hur mycket som sedan hamnar i soporna.
Studien visar att vi köper omkring femton kilo per person och år. Då är inte skor inräknade, eller kläder vi köper utomlands.
– Man får ta siffrorna med en nypa salt, men det handlar om väldigt mycket kläder och en stor ökning på kort tid. Om man tänker att en äldre pensionär kanske bara köper tre plagg och en handduk på ett år förstår man hur mycket unga personer konsumerar, säger Jessica Andreason på Naturskyddsföreningens avdelning Handla miljövänligt.
Vi köper fyrtio procent mer i dag än för nio år sedan, men i kronor räknat är skillnaden inte så stor. Kläderna har samtidigt sjunkit i pris. En studie i Storbritannien visade liknande resultat och där hade klädkonsumtionen ökat med femtio procent mellan 1999 och 2006.
– Kläder har blivit lite för billiga. Vi köper många fler plagg och ser inte baksidorna när vi handlar, säger Jessica Andreason.
Hon tänker på konsekvenserna för miljön i tillverkningskläderna. För att producera ett kilo textil går det åt drygt åttatusen liter vatten, samtidigt som flera av produktionsländerna har vattenbrist, enligt Jessica Andreason.
Det används också mycket kemikalier som påverkar naturen, 2,7 kilo per kilo textil.
Situationen är särskilt oroande i det stora textilindustrilandet Kina, uppger miljöorganisationen Greenpeace.
Att vi köper så mycket mer kläder i dag har flera förklaringar.
– Vi har fått mer pengar att förbruka på kläder samtidigt som tempot i modebranschen har ökat. Modebloggare skriver om vilka kläder de har på sig varje dag och kvällstidningarna har egna bloggare som ständigt berättar om de senaste trenderna. Klädkedjorna hänger på och priserna är låga, säger Jessica Andreason.
Men det finns också tendenser i motsatt riktning. Second hand-modet har hamnat i fokus, det anordnas klädbytarträffar och senast i helgen öppnades ett klädbibliotek i Malmö.