Nya krav med fler allergiker

Antalet barn som får mjölk- och laktosfri kost har ökat kraftigt i landets skolor de senaste åren.

– Vi har också en känsla av att fler barn kan få allvarliga reaktioner av sin födoämnesallergi, säger Mimmi Hägg, dietist och koststrateg på Malmö skolrestauranger.
På tio år har antalet mjölk- och laktosfria portioner ökat med 250 procent i Malmös kommunala grund- och gymnasieskolor. Barn med mjölkallergi eller laktosintolerans får denna specialkost.
– Det är en kraftig ökning, säger Mimmi Hägg, och gissar på att det framför allt är antalet elever med laktosfri kost som ökar.
I Lund ökade antalet mjölkfria portioner med 62 procent från 2008 till 2012.
På Astma- och allergiförbundet tror ombudsman Marianne Jarl att det ser likadant ut i resten av landet.
– Vi har inga studier på det, men det jag hör när jag pratar med folk är att det ökar, säger hon.
En del av förklaringen är invandring – andra delar av världen har betydligt fler laktosintoleranta. Dessutom ökar allergier generellt i västvärlden.
– Vår erfarenhet är också att vi har flera barn som har kraftigare allergier idag. På varje skola finns det elever som har akutmedicin och adrenalinpenna. Det har ändrat sig väldigt mycket de sista tio åren, säger Elisabeth Holmner, allergikonsulent på barnallergimottagningen på Sus i Malmö.
Fler barn med allvarlig allergi kräver ett helt annat arbete för att förebygga allergichocker.
Livsmedelsverket rekommenderar att nötter, mandlar och hela sesamfrön inte alls ska förekomma i skolmaten.
Barn med komplicerade allergier får maten tillagad och transporterad i helt egna kärl. Och bara att köpa in en kryddblandning kan vara komplicerat.
"Det krävs ett mindre detektivarbete för att ringa upp producenter och be dem ange vad som finns i. Men producenten kan ändra innehållet utan att behöva ange det i innehållsdeklarationen. Det innebär att vi måste fråga varje gång vi är osäkra på en produkt", skriver Lunds kostchef Getrud Sonesson Wessman i ett mejl.
Kunskapen i skolköken hänger inte alltid med de ökande och mer komplicerade förekomsterna av allergi, menar Anneli Ivarsson, barnläkare och docent på Umeå Universitet.
Det kan vara att kommunen handlar upp mat från privata leverantörer och får börja om från noll kunskapsmässigt. Eller att personalen inte förstår skillnaden mellan intolerans och allergi, där det förra orsakar obehag och kanske skada på längre sikt, men där det senare kan vara akut livsfarligt.
– Gång på gång har man fått uppleva att kompetensen inte är tillräckligt god. För vissa allergiska barn är mjölk- eller sojaprotein livsfarligt. Föräldrar och barn måste kunna lita på att skolor och förskolor vet vad de serverar, säger hon.
Många kommuner följer inte heller Livsmedelsverkets rekommendation om nötter, visade en enkät som Astma- och allergiförbundet gjorde.
– Det var spridda skurar bland kommunerna. En del tyckte att det var ett väldigt problem att utesluta nötter. Men i hela Västra Götaland till exempel, hade man gjort det, säger Marianne Jarl.