– Vår slutsats är att det inte är förenligt med överenskommelser vare sig inom
Norden eller EU, säger Leif Strandberg, utredare på Högskoleverket.
Det nya antagningssystemet till högre studier placerar sökande med utländska
betyg i en egen grupp. Platserna fördelas procentuellt efter antal sökande i
varje grupp.
Men den utländska gruppen är förhållandevis liten och riskerar därför att bli
helt utan platser.
– Där det kommer att hända något är på små utbildningar där utländska sökande
inte får en enda plats. Det är nackdelen med alla små urvalsgrupper, säger
Pierre Bastin, ställföreträdande myndighetschef på Verket för
högskoleservice, VHS.
Men det är inte bara på små utbildningar som utlänningar missgynnas. Även
populära utbildningar med många sökande riskerar att lämna utlandsgruppen
utan platser.
Så har till exempel skett på Psykologprogrammet i Lund. Av totalt 3 628
behöriga sökande till 42 platser har ingen av de 124 med utländska betyg
fått någon plats.
Antagningschefen på Lunds universitet, Michael Olofsson, tror inte att det är
unikt.
– Det finns nog många utbildningar där det inte antagits några utländska
sökande. De är få och då blir det kanske ingen plats. Så det är inget
konstigt egentligen, säger han.
Högskoleverket vill att betygsgruppen för dem med utländskt betyg tas bort.
– Det är inte förenligt med överenskommelserna att ha en egen urvalsgrupp, det
är inte ett likvärdigt sätt att behandla de sökande, säger Leif Strandberg.
Skälet till att regeringen har beslutat om en egen urvalsgrupp för sökande med
utländska betyg är det nya antagningssystemet där vissa kurser ger
meritpoäng.
– Vi har tillsatt en utredning för att se om det går att översätta utländska
betyg till det svenska systemet, men det är väldigt komplicerat och det blir
ännu mer komplicerat på grund av meritpoängen, säger Peter Honeth,
statssekreterare på Utbildningsdepartementet.
Till dagstidningen Politiken säger danska vetenskapsministern Charlotte
Sahl-Madsen (K) att hon följer utredningen och kommer att ta upp saken med
Utbildningsdepartementet.
Redan i våras kritiserades de nya reglerna av bland andra IB-elever och Ålands
landskapsregering. Det har lett till att elever från IB- och EB-programmen
(International och European Baccalaureate), Åland och Lycée Internationals
svenska sektion lyfts ur gruppen som söker med utländska betyg.
Enligt Leif Strandberg är den största gruppen som söker in på utländska betyg
invandrade svenskar som har sin gymnasieutbildning från utlandet.
– Det är naturligtvis så att det bland de utländska studenterna också finns en
grupp som är bosatta i Sverige numera. Men det ska också sägas att för dem
som är bosatta i Sverige finns det en annan huvudväg in i högskolan, via
högskoleprov, säger Peter Honeth.