Klyftorna i den svenska grundskolan ökar, har flera rapporter slagit fast. Gapet mellan akademikernas och de lågutbildades barn ökar, liksom mellan de svenskfödda och de invandrade barnen. Nio av tio svenskfödda elever blir behöriga till gymnasieskolan, men bara hälften av de elever som kommit till Sverige efter sju års ålder.
– Skolan är uppbyggd på att eleverna går där nio år och har svenska som modersmål. Men invandringens karaktär de senaste 10–15 åren utmanar skolsystemet, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Regeringen vill därför förlänga skolplikten för nyanlända elever till 18 års ålder om så behövs. De kan också få fler lektioner, under terminen eller på sommarlovet. Eleverna ska göra kunskapsprov när de kommer till Sverige, och inte automatiskt placeras i den årskurs som motsvarar deras ålder. Nyanlända elever kan därmed få ett eller två år yngre klasskamrater.
– Men det är inte rimligt att placera en tolvåring bland sjuåringar, av sociala skäl, säger Björklund.
Regeringen vill också ha mer ”korrekt” statistik. Idag redovisas snittet av samtliga elevers prov- och betygsresultat, oavsett hur länge de har gått i svensk skola. Detta är orättvist, hävdar Björklund.
– Om man skriver nationella prov efter något år i svensk skola är det självklart att man inte blir godkänd, säger han.
Tanken är därför att lyfta ut de elever som bott fyra år eller kortare tid i Sverige ur statistiken.