– Det ger administrativa effekter snarare än hälsomässiga. Jag kan inte
ställa upp på det, säger hon.
I november 2007 meddelade hon regeringen att hon inte längre stod till
förfogande till ordförandeposten, trots att Försäkringskassan var inne i ett
stort förändringsarbete som hon själv varit med om att dra igång.
– Det var den successiva åtstramningen som regeringen presenterade i sin
budgetproposition som blev avgörande, säger Inger Efraimsson.
Det var den socialdemokratiska regeringen som tillsatte Inger Efraimsson.
Under de tre åren som hon var ordförande i Försäkringskassan fortsatte
sjuktalen att minska, en trend som startade redan 2003.
Mellan 2005 och 2007 minskade antalet sjukdagar utslaget på befolkningen
från 43 dagar per år till 38. En sänkning som lett till miljardbesparingar,
men också till att många människor känt sig hårdhänt behandlade av
Försäkringskassan, enligt Inger Efraimsson.
– Det blir definitivt mer av det här med ännu striktare bedömning. Jag tror
inte alls att folk blir friskare av hårdare tag, men det ser ju snyggt ut i
statistiken, säger hon.
Det var i samband med att regeringen presenterade sina tankar på nya regler
som Inger Efraimsson inte längre tyckte sig kunna fortsätta som ordförande.
Hennes treårsperiod var på väg mot sitt slut när hon i november 2007
meddelade socialförsäkringsministern att hon inte stod till förfogande för
en ny period.
Inger Efraimsson vänder sig framför allt mot de nya tidsgränserna för
sjukpenning. Förslaget ingår i det försäkringspaket som regeringen planerar
att sjösätta den 1 juli i år.
Meningen är att Försäkringskassan ska pröva om den sjukskrivne är berättigad
till sjukpenning efter tre, sex och tolv månader.
Efter tre månader ska den som är sjukskriven omplaceras hos sin
arbetsgivare. Efter sex månader ska man prövas mot hela arbetsmarknaden i
hela landet. Det kan vara vilket arbete som helst som Försäkringskassan
bedömer att man klarar av.
– Det tycker jag blir väldigt hårt. Jag skällde mycket över det, för det är
att bakvägen urholka las (lagen om anställningsskydd) och tvinga folk att ge
upp sina anställningar. Nu har regeringen lindrat lite grann i förslaget så
att man ska kunna få tjänstledigt för att söka ett annat jobb, men jag tror
ändå att det kommer att slå hårt mot många.
Hon tycker att tidsgränserna är mekaniska. När Försäkringskassans personal
inte lyckas hitta snabba eller individuella lösningar för att få tillbaka
människor i arbete införs ett regelverk. Med sådana regler behöver
myndigheterna inte se människans situation eller ta hänsyn till vilka behov
var och en har, menar Inger Efraimsson.
– Det bryter mot samhällets skyldighet att anpassa insatser efter varje
individs förutsättningar.
Hon tar som exempel en kroppsarbetare som varit med om en trafikolycka och
som kanske inte kan gå tillbaka till sitt gamla jobb.
– Tänk om han är 55 och plåtslagare och hans arbetsgivare inte har något
alternativ att erbjuda, då måste han söka sig ut på hela arbetsmarknaden i
hela Sverige till vilket jobb som helst. Klart att man kan jobba i
tunnelbanan eller ta jobb som telefonsäljare. Men om han fått längre tid på
sig kanske han kunnat bli återställd och gå tillbaka till sin anställning,
säger hon.
– Ett annat exempel är lärare, som ofta har det skitjobbigt psykiskt i sina
arbetssituationer, det är ju många lärare som blivit utbrända. De nya
reglerna kommer att tvinga dem att ge upp sina anställningar ifall de inte
lyckats komma på fötter på sex månader, och så kanske de måste sitta och
telefonsälja underbyxor och strumpor. Det är hårt och obarmhärtigt. Men
framför allt är det ett slöseri med kompetens.
Inger Efraimsson blickar bakåt i tiden när hon funderar över de många och
långa sjukskrivningarna. Situationen är ett resultat av de stora
nedskärningar i Sverige med start i början av 1990-talet, menar hon. En tid
då stora rationaliseringar gjordes, inte minst inom vården och på andra
offentliga arbetsplatser. Det fick till följd att ett stort antal människor
blev sjukskrivna på grund av ökad arbetsbelastning.
Nedskärningarna drabbade också Försäkringskassan.
– Personalen blev betydligt färre samtidigt som man fick en mycket stor
inströmning av sjukskrivna. De som blev kvar fick slita häcken av sig på
jobbet och hade inte möjlighet att titta på individuella öden. De hade fullt
sjå med att betala ut sjukpenning. Då fördubblades sjuktalen på bara några
år, säger hon.
En annan del i förslaget som bekymrar den tidigare ordföranden är att den
tidsbegränsade aktivitets- och sjukersättningen ska försvinna. Enligt
nuvarande regler flyttas den som varit sjukskriven ett år över till
sjukersättning, det som förut hette förtidspension. En åtgärd som sänker den
sjukas ersättning till 64 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
– Detta gäller de som är sjuka långvarigt, men inte livslångt. När nu den
möjligheten tas bort riskerar många att bli hänvisade till socialbyrån,
säger Inger Efraimsson.
Värk och lättare psykiska åkommor kommer inte längre att berättiga till
sjukersättning, enligt förslaget som gått ut på remiss. Gruppen som lider av
detta ska tillbaka i arbete, är det meningen.
Det tror inte Inger Efraimsson är gjort i en handvändning. Det är en utsatt
grupp, menar hon, eftersom de inte varit på arbetsmarknaden på länge. I
konkurrens med andra sökande, som inte varit sjukskrivna, har de inte så
stora chanser att få jobb. Många har också lämnat a-kassan på grund av de
nya höga avgifterna och den låga sjukersättningen. Och att återvända till
sin egen arbetsgivare är inte alla gånger så lätt. Även arbetsgivare har
skuld i detta, enligt Inger Efraimsson.
– Tänk dig ett utslitet vårdbiträde som blir sjukskriven länge. Så får
arbetsgivaren in en frisk, stark och ung vikarie. Då kanske man inte är så
himla angelägen om att få tillbaka vårdbiträdet som är sjukskriven. Det har
vi sett många exempel på.
Förslaget kommer att leda till en ökad belastning på socialkontoren. I
promemorian som regeringen skickat på remiss står:
”Som redan nämnts så kommer inte alla berörda sjukfall att uppfylla de nya
kriterierna för icke tids- begränsad sjukersättning. Bland dessa kommer det
sannolikt att finnas personer som kommer att ansöka om ekonomiskt bistånd
från socialtjänsten/¿/ En grupp som sannolikt inte kan bli aktuell för
fortsatt sjukersättning är personer med lättare psykiska diagnoser eller
sjukdomar i det muskulöskeletala systemet som inte är kroniska. En del av
dessa personer kommer att ansöka om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.”
Effekten av det blir hierarkier inom sjukförsäkringen, menar Inger
Efraimsson. Vissa sjukdomar kommer att rankas högt och berättiga till
ersättning medan andra rankas lågt, vilket betyder avslag på sjukpenning
eller indragen sjukersättning.
– Uppenbarligen hamnar de med psykiska problem och värk längst ner. Det
tycker jag är en otäck människosyn.
Att sjukskrivningarna i Sverige är för många och för långa håller Inger
Efraimsson helt med om. Sverige ligger mycket högt både i antal sjukskrivna
och i antal dagar i en internationell jämförelse. Evig sjukskrivning är en
farlig medicin, säger hon.
Inte heller personalen på Försäkringskassan är nöjd med att bara
slentrianmässigt sjukskriva. Personalens uppgift är att göra
uppföljningssamtal med arbetsgivare och läkare, och hjälpa och koordinera
olika insatser utifrån de sjukas förutsättningar. Och att hitta bättre stöd
för att mobilisera det starka och friska hos människor. Vård utan långa
väntetider, behandlingar utförda av sjukgymnaster och
beteendevetare, utbildning ifall det inte funkar på jobbet är några saker
som står på Inger Efraimssons önskelista.
– Men det tar betydligt längre tid sex månader. Jag återkommer ständigt till
detta, att individens behov ska styra, inte mekaniska gränser. De nya
reglerna blir en tumskruv istället för en konstruktiv hjälp, säger hon.