Omhändertagna barn far ofta illa

Barn och ungdomar som omhändertas löper stora risker att fara illa senare i livet, visar en ny utvärdering av Socialstyrelsen. Ändå används socialtjänstlagen och lagen om vård av unga allt oftare. På tio år har antalet unga som tas ifrån sina föräldrar ökat med omkring 4000 till 20000.

– Ingen vet egentligen varför, säger Bo Vinnerljung, forskare vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, som lyder under Socialstyrelsen. Han är dock starkt kritisk till hur de unga hanteras och inte minst på bristen på utvärdering av den vård de unga utsätts för.

– Man måste på allvar ställa frågan om vården är nyttig eller rent av skadlig, säger Bo Vinnerljung. Det är av nationellt intresse att ta reda på detta.

En färsk rapport – Social rapport 2006 – som bland andra han själv och Eva Franzén bidragit till tyder snarast på att barn och unga löper stora risker att få ett sämre liv än barn som får bo kvar hemma:

Sannolikheten att han eller hon nöjer sig med grundskoleutbildningen är mellan två och fyra gånger större än för barn som är uppväxta med en lågutbildad mamma.
Var femte flicka som socialtjänsten intresserar sig för riskerar att bli tonårsförälder. Hos övriga jämn åriga är det tre flickor av hundra som blir gravida.
Risken för självmordsförsök är fyra–fem gånger högre under tonåren och under ung vuxen ålder.

Den försämrade livskvalitén stannar heller inte bara vid den egna personen. Rapporten visar även på en mycket större risk att ena eller båda föräldrarna dör innan myndighetsåldern, jämfört med den som växer upp med föräldrar under liknande sociala och ekonomiska omständigheter.

Eva Franzén säger att påståendena baseras på analyser av uppgifter i register. Hon konstaterar också att jämförelser är svåra att göra eftersom det inte går att säga hur barnens liv utvecklats om de fått växa upp med sina föräldrar.

Det är nästan uteslutande tonåringar som står för ökningen i den nationella statistiken. Även om det inte finns några enkla svar på varför fler omhändertas, så konstaterar Bo Vinnerljung att det är många ungdomar som kommunernas socialtjänst på ett eller annat sätt blir uppmärksammade på.

Mellan sex och åtta procent av alla tonåringar blir under ett år föremål för någon sorts utredning av socialtjänsten. I hälften av fallen rör det sig om enklare brottslighet. Siffrorna gäller också för välmående kommuner.

– När samhället kastar ett så vitt nätt är det kanske inte så underligt att fler hamnar i vård, säger han.