Passutfärdande, hittegods, hotelltillstånd och omhändertagande av djur är verksamheter som rikspolischefen Bengt Svensson gärna skulle slippa.
Liselotte Grant, chef på polisens tillståndsenhet i Skåne, tillhör dem som i likhet med rikspolischefen anser att omhändertagandena bör tas över av andra myndigheter.
– Det är inte en rent polisiär verksamhet och vi har heller inte den kompetens som krävs.
Det är länsstyrelsen som fattar beslut om att djur ska omhändertas när djurhållare brister i omsorg. Men för verkställandet ansvarar polisen.
Hämtning, uppstallning, och veterinärkostnader för omhändertagna djur ska enligt lagen bekostas av djurhållarna själva.
– Vi betalar fakturorna och kräver djurägarna på pengarna – men vi får inte på långa vägar tillbaka allt, säger Liselotte Grant.
– Rent krasst är det pengar som hade kunnat gå till ”vanlig” polisverksamhet istället. Och det tycker jag, och många med mig, att de borde göra.
Överslagsräkningar visar att Skånepolisens rena förluster i samband med omhändertagandena ligger på runt fem miljoner kronor om året, exklusive personalkostnader. Inte sällan uppstår de största utgifterna i samband med överklaganden.
Men att påtala för djurägaren vilka kostnader en långvarig uppstallning kan medföra fungerar inte, menar Liselotte Grant.
– Vi kan som myndighet inte försäkra oss om att djurhållaren har förstått vilka kostnader en överklagandeprocess kan innebära i praktiken. En längre tids uppstallning kan komma upp i hiskliga summor, men informerar vi om det kan det uppfattas som en påtryckning att inte överklaga, säger hon.
Ibland håller inte länsstyrelsens beslut i en högre instans efter att djurhållaren överklagat.
– I ett sådant läge, när omhändertagandebeslutet rivs upp i domstol, känner vi inte att vi kan kräva djurhållaren på pengar. Och då har vi ådragit oss en massa kostnader fast vi inte har vare sig fattat eller kunnat påverka omhändertagandebeslutet.
I det förslag till en ny djurskyddslag som presenterades i höstas föreslås länsstyrelsens befogenhet att omhänderta djur skärpas till en skyldighet att ingripa när djur utsätts för lidande. Det kan leda till fler omhändertagna djur – och större kostnader för polisen. Rikspolisstyrelsen genomförde under 2008 en inspektion av polismyndigheternas handläggning av ärenden enligt lagen om tillsyn över katter och hundar och djurskyddslagen.
Av svaren framkom att det finns stora skillnader i hur olika polismyndigheter väljer att kräva ut pengar av djurhållarna och att större omhändertaganden kan drabba enskilda polismyndigheter hårt.
Nu föreslår Rikspolisstyrelsen att återbetalningskrav görs till regel.
Om djurhållaren inte godvilligt betalar, bör polisen väcka talan i domstol. Men Liselotte Grant befarar att en ny lag inte löser problemet.
– Människor som får ett sånt här beslut på sig är ofta i trångmål – ekonomiskt eller hälsomässigt – och har små möjligheter att betala. Då hjälper det inte att vi kräver dem på pengar.