Ont om hjälp för barn med skadad hörsel

Snart finns det bara tio lärare kvar i hela södra Sverige som är specialiserade på att hjälpa barn med hörselskada. Ingen utbildning finns att ersätta dem som försvinner. Var tredje kommun har inget stöd alls till hörselskadade barn.

Redan från början är det svårt att höra vad läraren säger. Om läraren dessutom råkar vända sig bort, hålla handen för munnen eller någon skramlar med nycklar samtidigt, missar barnet med hörselskada att höra vad som blir sagt. Konsekvensen blir att eleven blir tystlåten och ses som svag för den uppfattar inte allt som sker runtom den. Det blir en negativ självbild både från omgivningen och en själv att jag hänger inte med. Till slut blir det en självuppfyllande profetia.

Det säger Karin Johnsson, projektledare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gjort en översyn i södra Sverige över vilken hjälp hörselskadade barn får i skolan och vilken hjälp som skulle behövas.

I Skåne, Kronoberg, Blekinge och Kalmar län finns minst 1 500 barn med hörselskador. De behandlas olika beroende på var de  bor. I var tredje kommun finns inget speciellt stöd alls till barn med hörselskada.
– De andra kommunerna har någon form av specialpedagogiskt stöd, men inte i den omfattningen som det hade behövts och inte till förskolan, säger Karin Johnsson.

Några nya hörselpedagoger har inte utbildats på tio år. Då ersattes utbildningen med en bredare specialpedagogutbildning, där funktionsnedsättningar ingår i undervisningen. Men det är för lite, är slutsatsen i rapporten, och föreslår att utbildningen startar igen. Annars har alla hörselpedagoger i södra Sverige utom ett tiotal, pensionerat sig inom tio år.
– Görs inget har vi  inte några erfarna som kan utbilda nya, då är de  gamla ringrävarna pensionärer, säger Karin Johnsson.

Hon är rädd att de hörselskadade barnen lätt glöms bort när ingen driver frågan. En hörselskada syns inte.
– Är det ingen som informerar och stöttar så inser personalen inte konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Har de ingen hörselpedagog blir det en negativ spiral för den här gruppen.

Nästan alla hörselskadade barn, 88 procent, går i en vanlig skola. Det önskar föräldrarna ofta själva, säger Karin Johnsson, men om det beror på att man verkligen vill gå med grannbarnen eller om det beror på att de hörselskolor som finns ofta är långt borta, vet man inte.
– Föräldrarna vill vanligtvis prova den vanliga skolan först. Det finns elever som klarar sig bra. Men tyvärr går det ibland så långt att det måste bli ett misslyckande innan man vill komma till en skola med hörselklassverksamhet, säger Karin Johnsson.

En god skola ur den hörselskadades perspektiv: små klasser, välutbildad och uppmärksam personal, och en god fysisk miljö som sanerats på så många ljud som möjligt.