Sverige och Finland är de enda länderna i världen som serverar gratis skollunch.
Men ingen har krävt att den ska vara god eller nyttig.
I den nya skollagen blir det ändring, åtminstone på det sistnämnda. Svenska skolor måste från den 1 juli 2011 servera ”näringsriktig” mat, enligt lagförslaget. Skolinspektionen får kontrollera att det efterföljs.
– Genom lagstiftningen vill vi lyfta upp skolmaten. Det är viktigt att alla elever i skola och förskola får näringsriktig och god skolmat. Nu går det ju inte att skriva in i lagen att den ska smaka bra, men att den är näringsriktig går att kontrollera, säger statssekreterare Bertil Östberg på utbildningsdepartementet.
Ett vanligt klagomål bland elever är att maten är smaklös och tråkig, ibland efter att ha transporterats och hållits varm länge.
– Har den varit varmhållen lång tid uppfyller den kanske inte kraven på näringsinnehållet. Då måste man ändra på det, säger Bertil Östberg.
Sydsvenskan lät testa
en veckas skolluncher från Kirsebergsskolan i Malmö för att se om den redan i dag anses näringsriktig enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Analys
en
visade att
maten
var ganska bra, sammantaget över veckan. Luncherna innehöll tillräckligt med protein och matsedeln var varierad.
– Men ett par dagar var fetthalten låg och två luncher innehöll för lite energi. Får inte eleverna tillräckligt med kalorier blir de snabbt hungriga och har svårt att orka hela skoldagen. Eller så går de till kiosken, säger Åsa Brugård Konde.
Hon är nutritionist på Livsmedelsverket och nöjd med att skolmaten får en egen paragraf i skollagen. Problemet i dag är de stora skillnaderna mellan skolorna.
– Det finns fantastisk skolmat, men skolorna som ligger sämst till orkar nog inte förbättra sig förrän de är tvungna. Nu får elever, personal och föräldrar större möjlighet att trycka på, säger Åsa Brugård Konde.
Den åsikten delar
dietisten Annika Unt Widell på lobbyorganisationen Skolmatens vänner. Hittills har elever kunnat klaga på skolmaten i åratal utan att något händer:
– Ofta har de goda belägg för sitt missnöje, men det är uppenbart att en del kommuner behöver ha piskan på sig. I Skåne har mindre än hälften av kommunerna ett kostpolitiskt program och en tredjedel av kökspersonalen saknar utbildning, säger hon.
Men långtifrån allt handlar om maten. Buller och stress är alldeles för vanligt i skolmatsalarna, enligt Annika Unt Widell.
– De är ofta ett laglöst land, med en ljudnivå som kan ligga nära hörselskadegränsen. Många gånger står inte ens lärarna ut, de lämnar barnen i sticket och sätter sig i personalmatsalen. Vilka elever får lugn och ro att äta sig mätta när det är så?