– Om en intensivvårdsplats behövs för till exempel en patient med svår förgiftning, är det svårt att respiratorbehandla en möjlig organdonator i väntan på att han eller hon kan dödförklaras i hjärninfarkt, säger Peter Desatnik.
– Den väntan kan ta alltifrån några timmar till flera dygn, tillägger han.
Peter Desatnik pekar också på att intensivvården helt plockats bort från tre av de skånska sjukhusen och ytterligare ett i Blekinge.
På landets intensivvårdsavdelningar dör omkring 3 500 personer per år. Det är där som möjliga donatorer väljs ut.
Då handlar det nästan alltid om personer som drabbats av stroke och fått hjärtstillestånd som lett till svåra hjärnskador.
Hur många som också blir donatorer varierar under åren.
Toppåret hittills är 2008 medan 2012 så här långt ser dåligt ut. Vid halvårsskiftet var antalet donatorer totalt i landet 59 mot 73 i fjor vid samma tid och för Skåne är antalet 11 mot 14 ifjor.
– Skillnaden har stor betydelse eftersom vi vet att en enda organdonator kan rädda livet på upp till åtta andra människor, säger Charlotte Möller, utredare för donationsfrågor på Socialstyrelsen.
Peter Desatnik pekar inte enbart på bristen på vårdplatser som orsak till att antalet organdonatorer minskar, när det kunde vara tvärtom. Invånarna i Sverige hör till de mest positiva till organdonation i Europa.
– Det handlar också om ett otydligt regelverk, säger han.
Enligt regelverket ska intensivvården avbrytas när den inte gynnar patienten. Men reglerna säger inget om hur snabbt vården ska avvecklas.
Den otydligheten leder enligt Peter Desatnik till att personal på två intensivvårdsavdelningar kan göra två olika bedömningar.
På den ena stängs respiratorn av innan patienten har drabbats av total hjärninfarkt och organdonation blir då omöjlig. På den andra fortsätter behandlingen till dess att hjärninfarkten konstaterats.
– Det är mycket slumpen som styr och det är ett stort bekymmer att det saknas ett tydligt regelverk, säger Peter Desatnik.
Antalet donatorer i Sverige uppgår till omkring 14–15 per en miljon invånare. I Norge är antalet i genomsnitt 21–22.
För att öka antalet donatorer föreslog riksdagsledamoten Catharina Bråkenhielm (S) tidigare i år att alla som inte sagt nej ska förväntas vilja bidra med sina organ.
Enligt en undersökning från EU-kommissionen är så mycket som 80 procent av befolkningen positiv till att donera organ efter döden.
Däremot är det betydligt färre som registrerat sig i Socialstyrelsens donationsregister eller på annat sätt har en känd inställning till hur de förhåller sig till organdonation.
När socialminister Göran Hägglund (KD) svarade Catharina Bråkenhielm innan riksdagen stängde för sommaren var dock beskedet att han inte ser tillräckliga skäl för att se över regelverket.