Varför byter du jobb?
– I sammanlagt fjorton år har jag arbetat på Sydsvenskan, fantastiskt roliga
år. Expressen kom med ett spännande erbjudande. De lade mycket kraft på att
övertyga mig om att det skulle kunna bli bra, att de verkligen vill ha min
sorts journalistik i tidningen. Jag är 38 år och känner att det är dags att
testa något nytt. Jag har alltid sett mig som en bred skribent.
Pappers-Expressen når en miljon läsare varje dag. Självklart lockar det. Att
brorsan Johan jobbar på Expressen är också kul.
Vad blir din roll där?
– Expressen erbjuder en skräddarsydd tjänst för mig, där de vill att jag ska
fortsätta göra samma sorts berättande reportage som jag redan idag gör på
Sydsvenskan. Det blir fler resor, både in- och utrikes. Och det blir nog mer
"på uppstuds", att något händer någonstans och så får jag sticka dit direkt
och skriva.
Hur ser du på dina år på Sydsvenskan?
– När jag kom som 23-årig vikarie till Lundaredaktionen 1997 slogs jag av hur
högklassigt det mesta på Sydsvenskan var. Hur folk brydde sig om kvalitet,
om finish. Varje ord tycktes viktigt i Sydsvenskan. Vinklar, perspektiv och
ordval diskuterades hela tiden. Jag hade då jobbat på
Östgöta-Correspondenten ett par år och tyckt att Corren var en hyfsad
regionaltidning. Plötsligt fick jag uppleva en betydligt högre lägstanivå
och ambitioner som gjorde att folk rätade på ryggarna. Sedan dess tycker jag
faktiskt att Sydsvenskan har blivit ännu bättre. På varenda stol, i varenda
del av redaktionen sitter det människor som bryr sig, som ger en stor del av
sig själva för att kunna ge ut en så pass bra tidning som Sydsvenskan är.