På Fässbergsgymnasiet i Mölndal fanns 30 platser tillgängliga för elever som
ville läsa en spetsutbildning i samhällsvetenskap, där eleverna fick läsa
mycket mer i sitt specialämne än andra på samma program. Men bara nio elever
dök upp när skolan startade.
– Två hoppade av direkt, och de som var kvar tyckte att det var en för liten
grupp. Vi tyckte också att det var för få elever för att få en dynamisk
lärmiljö, säger Jessica Reneland, gymnasiechef på Fässbergsgymnasiet.
Spetsutbildningen lades på is. Nu siktar skolan på att starta programmet nästa
år.
Trycket var stort förra året när Skolverket valde ut vilka tio gymnasier som
skulle få starta spetsutbildningar. Över hundra gymnasier sökte, men bara
tio valdes ut. I går tisdag var sista ansökningsdag för ytterligare en
omgång, där tio skolor till så småningom ska väljas ut.
Men de som startat i första omgången, har inte lyckats dra till sig så många
elever som man velat. Bara två utbildningar, bland annat den i historia på
Katedralskolan i Lund, har lyckats fylla sina 30 platser.
– Vi hade 45 sökande och valde ut med hjälp av betyg, intyg från
studievägledarna och intervjuer. Vi ville veta att eleverna hade ett seriöst
historieintresse och att de skulle klara av det vi vill göra, säger Bengt
Nilson, lektor i historia på Katedralskolan och en av de ansvariga för
programmet.
Alla skolor tror att brist på tid att marknadsföra sig är den främsta orsaken
till att så få elever sökt. Utbildningarna fick klartecken i mitten av
januari. Då var det bara två veckor kvar tills niondeklassarna skulle välja
gymnasium.
– Vi hann inte ut med information till första sökdatumet, men vi hann få ut
mer inför omsökningen. På sikt blir det nog bättre när medvetenheten ute på
grundskolorna sprider sig, säger Walter Nordkvist på Vasaskolan i Gävle, som
har sexton elever på sin utbildning i humaniora.
– Det är nytt och låter kanske lite skrämmande för en del att det skulle vara
så avancerat, men massor från det vanliga naturvetarprogrammet skulle klara
det här, säger Stefan Wikén, rektor för matematik- och
naturvetenskapsutbildningen på Luleå gymnasium.
Ett hinder tros vara att eleverna kan behöva flytta långt.
– De utbildningar som ligger i storstadsområdena har betydligt enklare att
fylla sina platser än de som ligger i glesbygd, säger Mattias Liedholm,
rektor på Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona, där tolv elever valt
spetsutbildningen i matte.
Men betygen på de intagna eleverna är genomgående höga.
– Det intressanta är inte hur många elever vi har, utan att det är rätt
elever. Alla här är genuint intresserade av ämnet, säger Göran Hillgren, stf
rektor på Europaskolan i Strängnäs, där 13 elever går naturvetenskaplig
spetsutbildning.
Spetsutbildningarna har skapat en gemensam organisation med gemensam hemsida
och en gemensam marknadsförare, som ska se till att programmen blir mer
sökta framöver.